Det fria skolvalet: succé eller fiasko?

Det fria skolvalet har lett till en ökad valfrihet för eleverna.

Sedan 1990-talet har föräldrar haft möjligheten att välja vilken skola deras barn ska gå på.

Från början gällde valfriheten enbart de kommunala skolorna, men med skolpengssystemet 1992 blev det också möjligt att välja en friskola.

Men hur har det påverkat skolan?

Frågan är omdebatterad.

Vissa forskare menar att det fria skolvalet har lett till en ökad skolsegregation.

Enligt dem så fungerar det fria skolvalet som en ”sorteringsmaskin”, där föräldrarna till välmotiverade och högpresterande elever i allt högre utsträckning väljer vissa skolor och väljer bort andra.

Och tidigare i år beslutade en majoritet i utbildningsutskottet att bland annat det fria skolvalet ska utredas.

Regeringspartierna försökte stoppa utredningen, men förlorade omröstningen.

Vad är dina egna erfarenheter av det fria skolvalet? Har det lett till minskad likvärdighet i skolan och att elevernas kunskaper sjunker?

Eller har det tvärtom skapat en bättre skola?

Hör av dig till oss på mail, eller debattera i kommentartråden.

För nu börjar vi vår granskning av det fria skolvalet.

 

Kommentarsregler: Håll god ton, respektera varandra och de personer texten handlar om. Du får kritisera Aftonbladet, men vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som går till personligt angrepp på personer. Läs mer om Aftonbladets kommentarsregler här.
  • http://katedervarg.wordpress.com/ Katedervarg

    Jag kan börja: fiasko! Om man ser den svenska skolan som en helhet och inte bara en massa olika enheter är det inget mindre än fiasko.

    Förespråkarna kommer självklart säga att de enskilda eleverna nu har en reell chans att få just den utbildning som passar dem bäst, men det är en sanning med mycket modifikation. Det är egentligen generellt sett helt andra variabler än kvalitet och utbildningens innehåll och organisation som styr elevernas val.

    Vad som däremot ÄR sant är att mycket medel har gått åt till marknadsföring, att betygsinflationen har blivit ett reellt problem, att lärare och personal hålls kort för att skolan inte ska negativ publicitet, att både långsiktig och storsiktig planering är omöjlig eftersom man inte vet vilka ekonomiska och organisatoriska ramar man har mer än ett läsår i taget.

    Fiasko är egentligen ett omdöme som är i snällaste laget. Katastrof är mer adekvat.

  • Anonym

    Med tanke på lite egna erfarenheter med barn i kommunal skola och vad lärarvänner inom det kommunala har haft att berätta (halvt utbrända, förtidspensionerade, bytt jobb, bara en är kvar som lärare idag), så är jag glad att vi kan byta skola, i vårt fall till friskola.

    Men jo … idealet hade varit att skolor alltid skötts med fast hand och att det sociala flummet fått fotfäste (mer utskälld ‘katederundervisning’ och strikta ordningsregler med ordentliga konsekvenser vid brott mot dem, riktiga rektorer och lärare med råg i ryggen och uppbackning, mm mm mm). Att den lokala skolan också ska vara så bra att man inte känner behovet av att flytta.

    Vad jag förstått är ‘flumskolan’ som begrepp hade redan börjat få fotfäste innan friskolorna kom. Jag kan inte låta bli att undra om föräldrar satt ner foten över flummeriet om man inte kunnat byta skola ….