Uppladdat: 2011-05-11

Framtidsproblem

När man börjar högstadiumet så börjar man gå ett håll mot sin framtid. Betygen i högstadiumet styrs av vilken gymnasiumprogram man börjar på och efter gymnasiumet så ska man antingen plugga vidare eller ut i arbetslivet.

Jag gick på en skola som var ”lite finare” än medel där det var känt för bra betyg. Mina betyg var helt okej, men jag jobbade så frukansvärt hårt för dem. Det var så hårda regler och höga mål att stressen fick mig att må så dåligt. Lärarna var stränga. Konkuransen hård bland elever. Minns tydligt ibland när man fick tillbaka ett arbete som man hade jobbat med i veckor, men kom upp till ett VG. VG är inte dåligt, men jag visste att det var mer värt än så. Så, jag gav bort mitt arbete till en kompis på en annan skola, såklart fick han MVG.

Efter högstadiumet sökte jag mig till ett program med ”mindre” pluggande för jag var så slutkörd. Visste inte alls vad jag vela bli eller jobba med så
tog handelsprogrammet så jag kunde komma rätt ut i arbetslivet om det var det jag vela när gymnasiumet var över. Väl i gymnasiumet märktes det tydligt på vilka skolor man hade gått i. Vilka som var ambisiösa och vilka som hade åkt på en räkmacka.

Det känns frustrerande än idag när jag tänker tillbaka på det. För vad är en rättvis bedömnng?
Hur ska man kunna bedöma på ett rättvist sätt när det styrs av vilken skola man går på och vilken lärare man har? Ska det finnas ett team som bara jobbar med att rätta prov och arbeten?

Skolan styr ens framtid. Politikerna lär vakna upp och se det stora problemet.En dag kommer jag att få barn och så småningom kommer de att gå i skolan.
Vill aldrig att de ska gå i den skola som existerar idag.

Madde