Publicerad 2011-04-29Politik 

Flashback till 90-talet

”Ett system som ger elever och föräldrar rätt att välja skola kan bidra till att minska segregationen, snarare än att öka den”.

Så sa Bengt Westerberg (FP), ivrig förespråkare av det fria skolvalet, i en riksdagsmotion 1991. Året därpå infördes systemet med skolpengen, som gjorde det möjligt för elever och föräldrar att själva välja skola. Närhetsprincipen som styrt så att alla man automatiskt hamnade på skolan närmast hemmet, avskaffades.

Nu, tjugo år senare, kan man konstatera att Bengt Westerberg hade fel på den punkten. Segregationen ökade med nya lagen. Inte bara Bengt var fel ute – riksdagen var enig om lagändringen.

Utbildningsutskottet, då lett av Ann-Cathrine Haglund (M) menade i sitt betänkande att den nya lagen skulle ”stimulera till mer blandade miljöer i de fristående skolorna”. Vice ordförande Lena Hjelm-Wallén (S) var positiv och utbildningsminister Beatrice Ask (M) likaså.

De enda som egentligen varnade för att det kunde leda till ökad segregation var Vänsterpartiet.

Natalia Kazmierska
Ämnen: Politik
Kommentarsregler: Håll god ton, respektera varandra och de personer texten handlar om. Du får kritisera Aftonbladet, men vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som går till personligt angrepp på personer. Läs mer om Aftonbladets kommentarsregler här.
  • Lärare med 25 år i yrket

    Valfrihet till varje pris! Eller?

    JA självklart tycker en del eftersom det är en del av ”vår religion” där valfrihet ju är ett av budorden … valfrihet ger konkurrens och det är ett annat budord ju! Den skola ingern väljer försvinner, bra skolor väljs och blomstrar ”a la Darwin”

    NEJ säger andra som tycker att vissa funktioner ska ”styras och ställas” av samhället så att alla får samma chans på olika sätt – en annan religion helt enkelt. Ingen får bättre och ingen får sämre … kanske ett ”lagom”-tänk på ett sätt.

    Jag är lärare men också född i vågen … så jag ser båda sidorna och förstår bevekelsegrunderna för båda tänken.

    Så frågan är väl var man står i värderingar och politisk åskådning. Individuella val som gynnar den som ”säljer in” bra och då kan nå framgång på marknaden eller gemensamma lösningar som ger lika förutsättningar oavsett bostadsort, föräldrars potential osv.

    Eftersom det vi pratar om är reglerat av en gemensam skollag lika för alla, en gemensam skolförordning lika för alla, en gemensam läroplan lika för alla och ffa att finansieringen är från gemensamma medel (skattepengar) så lutar jag personligen nu åt att friskolor inte är det vi ska ha med tanke på alla förutsättningar och negativa effekter vi nu ser av etableringarna.

    Skulle däremot kunskapsdaningen av det uppväxande släktet i stället på alla plan överlåtas till individen och familjerna och olika företag med sin egen läroplan, ingen gemensam skollag osv så skulle motsatsen gälla. Dvs då skulle samhället inte alls ha med ”saken” att göra utan självklart skulle allt skötas av privata aktörer precis som livsmedelshandeln, detaljhandeln och alla möjliga företag som erbjuder olika typer av tjänster.

    Att vi nu har hamnat i detta ”mitt emellan” är inte bra som jag ser det! Det finns mängder av inbyggda konflikter i det system vi nu har byggt upp i Sverige med skattemedelsfinasierade privata företag som gör vinster som egentligen borde kommit eleverna till del i form av utbildninginsatser. Och säger någon att det blev ett överskott för att det inte behövdes så mycket pengar så är det i stället skattebetalarna som blivit blåsta på det de betalat till det allmänna.

    Så frågar ni mig så är det ett mycket underligt system som byggts upp i Sverige och som jag förstått skiljer sig fran alla andra system i hela världen på mycket avgörande punkter. Frågan är om det inte har tillkommit mest av ideoligiska skäl och inte pga av det sunda förnuftet. Följer man inte det kan det lätt bli ganska underligt. Vilket vi nu kan konstatera i fall efter fall.

    I vår kommun har den kommunala skolan ett s.k. effektmål att arbeta för fler friskoletableringar. Man behöver ju inte vara väldigt skarpsynt för att inse att detta är totalt korkat! Tänk er själva att t.ex. Volvo skulle ha som mål att det säljs fler Toyota i landet. Eller att ICA-affärerna i en kommun har som mål att det etableras fler Willys, Hemköp och Lidl. Hur smart skulle det vara för den egna verksamheten?

    Skolan och grundutbildningen av våra barn är vår gemensamma angelägenhet! Eller hur!

  • Lararen

    Ja det blev segregering men kanske hade det blivit så ändå? Bostadssegrergeringen ligger också bakom detta. Har man inte fast arbete med vettig lön återstår endast hyreslägenheter i miljonprogrammen. För en väg ut: studera exemplet Linneskolan i Malmö som tagit emot elever från Kroksbäck och framgångsrikt blandat dem med Limhamnselever. Tyvärr passade svenska rädda människor på att starta friskolan Svea ( otroligt namnval!).