Publicerad 2011-04-14Politik 

Håkan Juholt kräver översyn av hela skolsystemet

Politikerkollen rapporterar att socialdemokraternas nye partiledare Håkan Juholt vill ha en översyn av hela skolsystemet.

– Det är alldeles orimligt att allt mer ansvar läggs över på eleverna och föräldrarna, att man minskar lärarresurser och flyttar pengar till skatteparadis utomlands. Vi måste ha en nationell skolpolitik. Vi har släppt marknaden fri på ett sätt som är helt orimlig, sa han under ett besök i Botkyrkas skolor.

Läs mer på politikerkollen.

Maria Trägårdh
Ämnen: Politik
Kommentarsregler: Håll god ton, respektera varandra och de personer texten handlar om. Du får kritisera Aftonbladet, men vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som går till personligt angrepp på personer. Läs mer om Aftonbladets kommentarsregler här.
  • jonte

    Vad Håkan missar är att kostnaden per poäng för en grundskoleelev är högre i kommunen än för friskolan. (enligt Dagens Samhälle) Trots detta är det friskolans fel?

    Förklaringen ligger i ett för långt socialdemokratiskt vanstyre av svensk skola. Den översyn Juholt efterfrågar hade Göran Persson 12 år på sig att genomföra. Men inget hände. Nu genomförs reformer fokuserade på kunskap och bildning och inte en socialiseringsprocess som det fokuserades på under årtionden eftersom olika kunskapsnivå var fult inom socialdemokratin.

    • west_west

      De reformer jag har hört talas om handlar mera om tidigare betyg och fler betygssteg. Sen har kommunala skolan högre kostnader för att friskolorna fritt kan välja vilka de antar. Kommunala skolan måste erbjuda alla utbildning och måste alltså då i hög utsträckning jobba med barn som har sämre förutsättningar, vilket friskolan i många fall slipper. Detta slår man sen ut på totala elevantalet och finner att friskolan är effektivare. Så det är en anledning till att kommunala skolan är ”dyrare”. En stor anledning till att Göran Perssons politik drabbade skolan var att han var tvungen att sanera en budget som en borgerlig mandatperiod hade sjabblat upp. Han ville arbeta ner statsskulden och få ordning på stadsfinanserna. Detta fick ett pris som vi idag, ett decennium efter att det började ser konsekvenserna av. Det handlar inte om betyg, det handlar inte om friskolor. Ytterst handlar det om att vi har för låg lärartäthet och för lite pengar inom skolan.

      • jonte

        Vilken borgelig mandatperiod menar du? Mellan åren 1982-1991 var det en s regering: Regeringen Palme 1982 – 1986, Regeringen Carlsson I 1986 – 1990, Regeringen Carlsson II 1990 – 1991. Det var året 1990-91 som skolan kommunaliserades.

        Skolverket visar i nyhetsbrev att kommunerna inte baserar sina beslut på fakta när pengar fördelas till skolor och förskolor.

      • Anonym

        Friskolorna kan inte välja fritt vilka elever de antar. Det är ganska strikt reglerat vilka antagningsregler som ska gälla. Baseras argument på felaktiga grunder och myter så blir hela diskussionen felaktig.

        • http://katedervarg.wordpress.com/ Katedervarg

          Nej, inte så fritt som en del tror, det är sant. Men de har stora möjligheter att avstå från elever som är alltför ”kostsamma” (skolan är för dem en budgetfråga, inte en fråga om barns välbefinnande).

          Sen måste man hålla isär vad friskolorna formellt kan göra för att få en kostnadseffektiv elevgrupp och vilka saker man kan syssla med för att de facto få de elever man vill.

      • Rrune

        Ett mkt stort problem i den komunala skolan är BYRÅKRATI. det läggs otroliga pengar på stolligheter i den komunala skolan, under mina ca 15 år i den komunala skolan har antalet chefer nästan fördubblats. Byråkrtin är som en cansersvulst den växer helt obegränsat och utan kontroll. En stor del av de komunala skolornas resurser hamna i lönekuväret hos komunala tjänstemän som utför uppgifter som inte kommer eleverna till del. Uppgifterna hittar fantsirika komunalpolitiker på, tex att inventera och katalogisera alla inventarier i komunens samtliga skolor, till vilken nytta??

    • http://katedervarg.wordpress.com/ Katedervarg

      Det finns fler än en förklaring till siffrorna som Dagens Samhälle rapporterar. Det finns också en förklaring till att tidningen rapporterar dem över huvud taget.

      Det tjafs till läroplan vi har idag är inte en partipolitisk vattendelare. Om det vore så väl, då skulle det finnas ett alternativ. Alla partier har bidragit med sin skopa till soppan genom att prompt hålla på sina ideologier, oavsett om de är bra för verksamheten eller inte.

      Göran Persson kuppade igenom kommunaliseringen. Men han var knappast hårt ansatt av borgarna när det skedde. Borgarna har gjort den ännu vattnigare med sina friskolor och sitt s.k. ”fria skolval”. Men utan att få mothugg från socialdemokratin.

      För politiker har skolans värld blivit en lekstuga, och Jan Björklund fortsätter bara traditionen. Om han på allvar ville förbättra situationen skulle han se till att det verkligen hände nåt på riktigt i stället för att prata om betyg, ordning och reda eller burka-förbud.