Nu startar Sveriges största skolgranskning

Bra att kolla upp detta – och att man även vinklar det från skolpersonalens sida, förhoppningsvis! Ibland trollar man med knäna då halva kollegiet ligger hemma sjuka och övriga på plats ska täcka upp när vikarierna inte räcker till – för att ta ett exempel. Jag tror inte många lärare väljer att inte vara på sin lektion… Alla elever SKA ha en lärare tillgänglig, men ibland blir det svårt, tyvärr!
/Per

Alltså det drygaste är väl att där jag bor(Falun) bryr politikerna sig inte ett skit om skolan, dem ska lägga 18 miljoner på några jävla skidspår medan våra lärare försvinner och skolor läggs ner. Under min högstadietid hade vi en ny Spanskalärare varje termin, det är fan sjukt!

Hög invanding och ekonimisk kris med nedskärningar i början av 90-talet har sänkt svenska skolan. Men skit samma, min son går det bra för och han klarar detta lätt.

Jag skiter fullständigt i om några misslyckas. Det finns alltid behov av spärrvakter och städpersonal. Sedan finns ju också parkbänken.

Vad är det som säger att PISA är en bra bas för att utvärdera kunskap i dagens samhälle??? Om jag fick välja mellan att anställa en finne och en svensk så tar jag inte automatiskt finnen, och jag frågar inte heller vad personen haft på PISA testet….Social kompetens och innovationsförmåga är essentiella och hur bra mäts de????

De som har läs- och skrivsvårigheter, dyslexi alternativt koncentrationsproblematik skulle bli hjälpta med ganska enkla medel (i tid) om åtgärder sattes in från skolor. Oftast är det beroende på om föräldrar ligger på och bevakar sina barns rättigheter. En ganska slitsam kamp. Och inte ens då är det givet insatser som skola enligt lag är skyldiga att sätta in. De skyller på knappa resurser samtidigt som kommuner bollar tillbaka till rektorn…”Rektor beslutar ändå”. Det visar att det handlar om budget och förhållningssätt och attityder. Skolor är restriktiva i att bedriva skälvkritik och vänder oftast problematiken mot eleven ,
det så kallade elevperspektivet ( problemet ligger hos den enskilda eleven) istället för skolperspektivet ( Vad kan skolan göra för att på ett inkluderande sätt stötta eleven, Vad har skolan inte gjort etc…). Åren går och eleven blir som barn i tidig ålder stigmatiserad med stora kunskapsluckor som följd. Jag som skriver är en förälder som med ett av mina barn har en fortgående kamp med skola angående dyslexiproblematik…och det är mycket som
hade kunnats göra annorlunda om bara viljan fanns hos skolor. In med mer specialpedagoger i skolor!

Läste igenom några av inläggen här.. Vad förvånad man blir? Så pinsamt när vissa här skyller på invandrarna…jag kan bara säga det eftersom jag arbetar i en resursgrupp på en vanlig sydsvensk högstadie skola. Jag har under mina tre år där haft EN elev med invandrarbakgrund och denna elev var dessutom en av de mer seriösa eleverna i den gruppen. De elever som jag vanligtvis har hand om är hur URSVENSKA som helst och klarar ändå inte ta till sig den EXTRAHJÄLP de får och de möjligheter som ges i en sådan här grupp, utan ligger samhället till last genom att inte sköta sin skola, inte ta ngt på allvar och hålla på med allat annat än det de ska i skolan. Så skyll för sjutton inte på invandrarna …det är lågt av er som gör det. Förövrig är det på den skola jag arbetar INTE invandrarbarnen som det går sämst för utan de elever som helt enkelt inte har förstått vad skolan är till för, JO att ge alla individer en bra och allmän grundutbildning för att kunna ta klivet ut i vuxenvärlden.

Jag tror att en lärares roll idag är så mycket mer än att just vara lärare och att det en lärare borde ha som första prioritering, att planera en bra pedagogisk undervisning i många fall kommer alldeles för långt efter. Skolan ska fostra våra barn och ungdomar till samhälleliga medborgare genom sin undervisning med hänsyn till de mål som eleverna ska uppnå. Inte genom att agera förälder, leka specialpedagog och vara lärare på samma gång! Även antalet i elever i klasserna är för stort, det är svårt för en lärare att se till varje elevs behov om det inte finns tid eller utrymma för det. En stor del i en lärares yrke är att planera sin undervisning och anpassa den på så vis att alla elever ges möjligheten att nå målen i skolan, vilket ska vara en nöt att knäcka men det måste ske under rimliga omständigheter. Jag skulle kunna tänka mig att en av anledningarna till att det blir stökigt på lektionerna är för att eleverna inte upplever sig få den uppmärksamhet eller tid som de egentligen behöver, antingen ger de upp eller så för de väsen av sig för att läraren ska uppmärksamma att de finns där!
En annan bidragande orsak tror jag är att de praktiska ämnena i skolans värld, som är minst lika viktiga som de teoretiska inte får det utrymme som de bör få. Alla elever lär sig olika mycket och på olika sätt vilket kräver en varierad undervisning. Det finns de elever som lär sig bra genom att läsa en bok och sedan få instuderingsuppgifter men det finns de elever som behöver få undervisningen ur ett annat perspektiv, eventuellt genom att göra något praktiskt, att uppleva lärande! Därför tror jag att det egentligen bör ske en förändring på lärarutbildningarna runt om i landet, att klyftan mellan de teoretiska ämnena och de praktiska ämnena måste minska. Att röra på sig som barn är väldigt viktigt för bland annat den motoriska utvecklingen men som i sin tur främjar inlärningen vid läsning och skrivning. Idrottslärare läser mycket om barns motoriska utveckling och konsekvenserna kring utebliven aktivitet, en tanke skulle kunna vara att andra lärare med annan inriktning också får ta del av denna kunskap för att kunna ha en större förståelse för de praktiska ämnena i skolan istället för att se idrotten som en lekstuga dit eleverna kan få komma för att ”rastas” av innan svenska lektionen.
Likväl bör de praktiska lärarna ha förståelse för de teoretiska ämnena men det jag menar är lärare i skolan bör jobba med varandra, inte mot varandra oavsett om man är lärare i ett teoretiskt eller praktiskt ämne. Jag tror att alla ämnen i skolan är viktiga på sitt sätt men inget ämne är viktigare än något annat utan att de bör integreras med varandra!

Stora klasser, mindre lärartätt och vuxentätt i skolan och att det görs, precis så som beskrivs i ett av inläggen här, att barn elelr ungdommar med noll eller ytterst liten titigare skolgång med kanske traumatiska krigsupplevelser kastas in i en klass nivå bara för att de är en viss ålder i stället för att låta dom börja på den nivå där de är, i vissa fall kanske med att börja läsa och skriva! En traumatiserad unge kan rasera en hel klass och på köpet sabottera hela sin egen undervisning.
Alla barn med olika diagnoser, autism, asperger, adhd, trotssyndrom etc. kastas in i den vanliga skolan för att de, som det så fint heter, ska slippa hamna utanför i en egen skola. Den vanliga skolan har noll resurser eller kunskap att ta hand om dom. De kan spec. vid diagnoser med utåtagerande beteenden, rasera en hel klass och dess undervisning samt spoliera sin egen. Andra med tex. autism/asperger går igenom hela skolan mobbade och med undermåliga betyg för att de aldrig uppmärksammas och får rätt stöd och det enda de känner är att de är utanför, inte som dom andra, utpekade som ”den konstiga”, allt för att de tvingas gå i en vanlig skola av omsorg (?) från vuxna som tycker att det stackas barnet inte ska vara utanför i en specialskola… Inte så underligt att 6 av 10 barn med asperger aldrig kommer gå ut skolan.

Ni kikar säkert på hur jobbig och svårt det är för normala barn och när ni ser hur jäkla dåligt de har de så kan jag bara tala om att de barn i behov av särskilt stöd har det 100 gånger värre på våra skolor, de prioriteras aldrig.

Så klart att segregeringen har ökat när vi har fria skolval. utsatta förorter dräneras på sina duktiga elever som söker sig till andra skolor. Men vill någon ta bort det fria skolvalet???

Punkt 2: 1990 gick alla skattepngar ur kakan till skolor och eleverna nu går inte allt till skolor utan utav skolbudgeten så flyger massa pengar iväg på reklam, mässor, vinster till riskkapitalbolag. Så om vi procentuellt sätt vill ha kvar detta system så måste skolan få mer anslag så att vi lägger lika mycket pengar på skolan idag som 1990. Men det finasieras med skatter.

Eller så skiter man i fritt skolval och friskolor då behöver inga skolor lägga pengar på reklam och dylikt och skolan blir inte lika segregerad. Men vill vi ha det så???

Hur hanteras kommentarerna här? Kan vara intressant att veta vad mer specifikt ni är ute efter,är det skolan och lärarna vi ska argumentera om Invandrare eller politik.
Eftersom många olika kommentarer om både det ena och andra kommer in kan det kanske vara bra om ni får till en bättre frågeställning. Ni vill att vi ska höra av oss det gör vi men hur hanterar ni våra inlägg?.

Synd om ni fokuserar på att blicka bakåt och söka fel snarare än framåt och hur vi ska utveckla skolan. En upplysning: det finns andra undersökningar än PISA, och där den svenska skolan intar en internationell i topposition (ex. ELLI och ICCS). Ska bli spännnade att se vad svenska skolforskare har att säga i ämnet.

Alla känner till att det finns problem med resurser, låga löner och annat som gjort läraryrket oattraktivt, s.k. flumpedagogik o.s.v. Ett stort problem som sällan nämns är attityd och visioner hos de personer som styr utvecklingsarbetet i skolorna. Det finns i Sverige idag flera företag och konsulter som arbetar med lärarfortbildning, de håller i utvecklingsdagar i skolorna och har enormt inflytande över hur kommunalpolitikerna lägger upp det politiska styret av skolorna. Många av dessa fortbildare är i botten IT-tekniker, socionomer militärer o.s.v. – väldigt få är lärare. Deras hallelujah-budskap går oftast ut på att om bara lärarna vore entreprenörer, innovatörer och coacher istället för lärare så skulle allt lösa sig. Jag har t.o.m. på facebook sett en representant för ett sådant företag uttala att det är fruktansvärt att lärare är bildade, då bildning innebär att man trycker ner andra människor… Denna syn på bildning och utbildning förefaller tyvärr vara dominerande bland dessa ”kompetensutvecklare” idag. Det vore intressant att se statistik över hur mycket kommunala pengar som går till fortbildning med hjälp av högskolelektorer eller liknande, och hur mycket kommunala pengar som istället går till kompetensutvecklingsföretag bemannade med socionomer, militärer och folk som misslyckats i IT-branschen. Näe, sparka ut militärerna, socionomerna, IT-shamanerna o.s.v. och återställ bildningsidealet i skolan.

Det finns många orsaker till raset.Invandrarbarn bara en del utav helheten.
Invandringen ställer självklart till problem när man inte har krav på att de som hit kommer lär sej svenska,rättar sej efter svenska regler så väl i skola som i samhället i övrigt.
Inte anammar svensk kultur o tradition osv.

Kommunaliseringen av skolan är en av de största orsakerna.Indoktrineringsprocessen är total i kommunala skolor,ingen skall få sticka ut och vara bättre-alla skall vara lika dåliga.
Alla skall invaggas i en viss riktning vad gäller tyckande och tänkanden.Nåde den som ifrågasätter något, i synnerhet invandrarfrågor,bistånd utomlands och liknande.

Obehöriga lärare en annan orsak, behöriga lärare som kan en massa men saknar förmåga att lära ut kunskapen på mer än ett enkelspårigt sätt trots att en klass består av olika individer som förstår på olika sätt bidrar också.
Klasserna är för stora,antalet vuxna för litet.

Föräldrar som själva varit föremål för fri barnuppfostran och således
saknar referensramar för hur de skall agera som föräldrar till sin egen avkomma
därav har skolan kommit att bli en uppfostringsanstalt dömd att misslyckas istället för en utbildningsplats.

Massflykt till friskolor från kommunala skolor är en självklar konsekvens såvida man som förälder vill att ens barn skall lära sej något, få studera efter sin egen förmåga ,få lov att ha egna åsikter och slippa åtminstone en del av kommunala skolors ständiga försök till att få alla att tänka i samma riktning, få justa betyg, bli behöriga till gymnasiet och högskola.

Redaktionstexten i rutan ovan uppfyller inte kraven för MVG i nationellt prov, svenska, årskurs nio på grund av att den är satt med sk. hybridstycken.

Alla verkar vara överens om att skolan saknar resurser och att i många fall är elevgrupperna väldigt stora.
Men var har föräldraansvaret tagit vägen? När jag var liten frågade min mamma mig varje dag om jag hade läxor. Hon hjälpte mig och förhörde mig. Hur många gör det idag? Nu när det behövs mer än någonsin?
Själv upplever jag bristen på engagemang från eleverna(gymnasiet) som ett stort problem. Jag som lärare står och förbereder lektion men när jag kommer dit är det ofta bara två eller tre elever som dyker upp. Men lika fullt är det jag som hålls som ansvarig för att dom ska lära sig något.

Men nu får det väl vara nog! Lyssnar ingen på att man ska se framåt?! Nu vältrar sig media i vad som gick fel i skolan – titta istället på vad som går rätt!!! Varje dag möter jag elever som lyfts och som får må bra i skolan. Varje dag gör vi vad vi kan för att höja måluppfyllelsen. Varje dag kommer nya rapporter om vad som gick fel. När vi är ute och kör bil så funderar vi väl förhoppningsvis längre på var vi ska istället för var vi åkte vilse?! Kom igen nu – ta reda på vad som fungerar och bygg vidare på det – visa föräldrar hur de kan hjälpa sina barn. Stötta skolan i det oerhört viktiga samhällsuppdrag den har!!!
Tillsammans kan vi skapa någonting bättre istället för att om och om igen visa vad som gick dåligt.
Förresten: Sveriges största skolgranskning finns redan, den är seriös, insatt, statlig och heter Skolinspektionen!

Det finns inte EN sak som ensam är ansvarig för att skolan försämrats, men vi kan plocka ut några viktiga faktorer.
- Läraryrkets status har urholkats med löner som inte alls hängt med, och där kraven hela tiden skruvats upp på mer undervisningstid och kunskaper i en rad olika ämnen. Vem vill bli lärare när man inte tjänar mer än en kassörska på Konsum?
- Ansvaret för skolan fördes över till kommunerna, och därmed fick de börja konkurrera om samma pengar som missbruksvården, äldreomsorgen, idrottsanläggningar, snöskottning, socialbidrag etc. I de flesta fall har skolan dragit nitlotten, därför att det inte är lika häftigt för en kommunpolitiker att se till så att fler blir behöriga att läsa vidare på högskolan jämfört med att bygga en ny idrottshall.
- Vare sig de röda eller de blå har under de senaste decennierna direkt prioriterat skolpolitiken och haft några stora visionärer där. Det har ofta varit ”utfyllnadsministrar” som besatt de många olika ministerposterna som har hand om utbildning. Tills Björklund då kom och lyckades få mandat för att skolundervisningen skulle föras 50 år tillbaka i tiden med katederundervisning och pekpinnar.