Publicerad 2011-04-11Friskolan 

Skatteparadisbolag bakom friskolor

SKATTEPARADIS. Jonathan Nelson (Providence), Jacob Wallenberg (EQT/Investor) och Conni Jonsson (EQT) leder företag med koppling till skatteparadis. På bilden nedan skatteparadiset Cayman-öarna.

AVSLÖJANDE #2 Den svenska skolan har blivit en mångmiljardindustri.

Ett fåtal stora aktörer dominerar friskolemarknaden och bland dem finns Academedia, Kunskapsskolan, Pysslingen och John Bauer.

Vår granskning visar att dessa fyra aktörer tillsammans har en omsättning på närmare fem miljarder kronor.

Pengarna kommer till stor del från den elevpeng som kommunen betalar till friskolan.

Och bakom dessa skolor, som ägare, finns i de flesta fall riskkapitalbolag. Bland dem Providence och EQT, som tidigare nämnts i bloggen, och som båda har sina fonder i skatteparadisen Guernsey och Caymanöarna.

Andra stora ägare är pr-mannen Peje Emilsson och danska riskkapitalbolagen Axcel och Polaris. Några aktieutdelningar till ägarna har vi inte hittat i de senaste årsredovisningarna från 2009. Istället är det troligen vid en framtida försäljning, när skolbolagen vuxit sig större och mer värdefulla, som ägarna hoppas räkna in stålarna.

Dagens Industri rapporterar i dag också att Skatteverket gjort en granskning av flera riskkapitalbolag – bland dem friskoleägaren EQT. De konstaterar att företagen använder sig av en lucka i den svenska skattelagen där de genom interna lån i utländska dotterbolag kan trolla bort bolagsskatt. På detta sätt har 10 miljarder skattekronor gått om intet.

Vad vet du om Academedia, Kunskapsskolan, Pysslingen, John Bauer och deras ägare?Fortsätt tipsa oss på:

claes.petersson@aftonbladet.se

karin.ostman@aftonbladet.se

 

Claes Petersson
Ämnen: Friskolan
Kommentarsregler: Håll god ton, respektera varandra och de personer texten handlar om. Du får kritisera Aftonbladet, men vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som går till personligt angrepp på personer. Läs mer om Aftonbladets kommentarsregler här.
  • Skvallerbyttan

    Inget konstigt, bättre att kolla LO:s dubbelmoral.

  • Anonym

    Jag har inget emot att friskolor betalar ut bra löner till de pedagoger och administratörer som driver skolorna framåt. Men när investmentbolag investerar så vet man ju att det finns kapital att tjäna, det är väl själva kärnverksamheten för investmentbolag. Är dessa dessutom aktiebolag? Det kanske är en väg att gå, förbjuda aktiebolag att driva skolor. Är detta praktiskt eller ens genomförbart?

    Det borde vara en självklarhet att om man kan skära i kostnader på något sätt så ska det frigjorda kapitalet komma den berörda skolan tillhanda. Det ska inte hamna hos investerare som vill ha rejält med pengar tillbaka.

  • Mylife

    Skulle de kommunala skolorna erbjuda tillräckligt bra skolmiljö och verksamhet så skulle inte friskolor behövas finnas men som det ser ut idag så är jag evigt tacksam att jag kunde välja bort den rent ut sagt urusla kommunala skola som ligger närmast där vi bor. I en önskevärld skulle friskolorna inte behövas men tyvärr är vi milsvid därifrån än. Så länge man erbjuder en kvalitativ verksamhet så är det ok för min del att det tjänas pengar på skolan likväl som den kommunala skolans pengar försvinner iväg till urusla dyra avtal och ineffektivitet.

    • Karpen

      Håller med dig helt & fullt! Barnets framtid står på spel, man vill ju ge sitt barn de bästa förutsättningarna i livet

    • Rättvisetörstande Realist

      @Mylife
      Problemet med din attityd är att det alltid finns dem som blir utan ”det bästa för barnet” i det systemet. Men du kanske är moderat, så du skiter i dem?

      • Nronje
      • Chinesen

        Jag kan inte annat än hålla med Mylife i hennes resonemang. Vad jag däremot inte fattar varför det alltid ska blandas in politik i alla debatter. Jag har 3 dyslektiska barn som gått i den kommunala skolan sina första skolår men sen haft den otroliga förmånen att få byta till en friskola. Min erfarenhet av den kommunala skolan är till 95% dålig då barnen aldrig fick den hjälp som de enligt skollagen ”har rätt till”. Det berodde bland annat på bristande kompetens hos lärarna eftersom dyslexi problematiken inte ingår i lärarutbildningen samt att det alltid saknades resurser. Istället försökte ”skolan” leta efter andra diagnoser för att på så sätt kunna sätta dom i hjälpklasser tillsammans med barn som hade ADHD, Aspergers etc. Det blir billigare då. Jag som förälder hade ingen talan utan skulle helst vara tyst och gå med på allt som skolan ville. Mitt yngsta barn behövde inte ens vara med på engelskan eftersom lärarinnan tydligen tyckte att han var obildbar. Idag går han i klass 8 och är bland de duktigaste eleverna i ämnet engelska. Mina erfarenheter av skolan sträcker sig över 16 år och dessvärre har det inte blivit någon förändring under dessa år. Vad jag vet har det under denna tid varit både röda som blåa regeringalternativ så problemet har funnits oavsett vilka som suttit i regeringställning. Om skolan verkligen ska förbättras måste man inse att barn är olika, har olika sätt att lära och det måste få kosta pengar. Undervisningen och miljön måste anpassas efter det enskilda barnet och det innebär att det borde finnas mer alternativ för barnen. Detta gäller inte bara barn med särskilda behov utan även barn som är smartare än sina klasskamrater. För att skolan ska kunna inspirera och stimulera barn till att vilja lära sig saker så måste man utgå från det enskilda barnet. Jag tycker att Jan Björklunds förslag till betyg tidigare är bra för då kan man inte ”mörka” den undermåliga undervisningen som många barn med särskilda behov utsätts för utan skolan tvingas att sätta in de resurser som behövs i tidig ålder och inte som idag i åk 7. Så min personliga uppfattning är att friskolor mycket väl kan vara ett alldeles ypperligt alternativ till den kommunala.

    • Nronje

      Ja, kanske orsaken till den dåliga kommunala skolan är att statliga pengar går till den så kallade friskolan. Det går att diskutera hur fri den fria marknaden är när staten titt som tätt måste komma in och dalta med den?

  • Lars Ericson

    Jag är fast övertygad om att riskkapitalbolagen och investmentbolagen inom en snar framtid kommer göra sig av med friskolorna, dom kommer i första hand försöka sälja, om det inte lyckas kommer dom att bli tvungna att lägga ner sina friskolor. Nu ställer sig nog många frågande till mitt påstående. Svaret är att enkelt, över hela landet minskar antalet elever kraftigt, det fallande elevantalet är så stort att friskolorna även dom kommunala skolorna kommer att få så kraftigt minskade intäkter att det inte är möjligt att driva verksamheten vidare. Friskolornas framtid hänger på våra ansvariga politikers handlande, hur mycket kan/kommer skolpengen höjas, kommer man att få politikerna att lägga ner dom kommunala skolorna till förmå för friskolornas överlevnad. Det kommer bli intressant att se hur vår folkvalda gör. Dom vinstdrivna skattesmittar riskkapitalbolagen kommer göra sig av med sina friskolor, för går det inte att göra stora vinster vill dom inte vara med.

  • Ingemar Jacobsson

    Man lyfter skattepengar till privata foretag pa ett harresande satt. Priset ar ju att vi i Sverige kommer att halka ner pa den internationella marknaden, dar utbildning ar A och O. Sorgligt ar bara mellannamnet

  • TOmas@trippa.se

    Det är fantastiskt att det äntligen kommer in rätt kompetens i skolsystemet. Att de sen styr vinster vidare är en annan problematik. De klåpare som ätit offentliga medel och aldrig varit i närheten av sunt driven kunskapsutveckling. Att byta system är inte problemfritt. Se bara hur lång tid vi lyckades fördärva skolan innan det märktes. Det kommer ta tid att förbättrar den.

  • Anonym

    Skolraset….. ja men det är knappast friskolornas fel om ni nu är ute efter den vinklingen. Tack och lov för friskolorna – för att äntligen ha en valmöjlighet som förälder. Friskolorna ska naturligtvis kontrolleras och oseriösa aktörer ska bort men det största problemet i Sverige är inte att det startat så många bra friskolor (eller några få dåliga) utan att den kommunala skolan tappat allt och tyvärr men det började med flumskolan. Vill ni på allvar gå till botten med var problemen börjar så måste ni gå till botten med hur barn växer upp i dag. Hur grundlurade svenska föräldrar är, vilken felaktig information de får samt jämföra på allvar med Finland och då ta med alla komponenter som hur deras barn får växa upp jämfört med våra barn. http://hemmaforaldrar.blogspot.com/2010/05/svenska-foraldrar-ar-grundlurade.html

    • Demosthenes

      ”kommunala skolor tappat allt”? Vad innebär detta? Och vad är ”flumskolan”? Du rör dig med väldigt vaga begrepp.
      Dessutom är inte artikeln ute efter någon speciell vinkling — den belyser väldigt klart problemen med att friskolorna i Sverige domineras av en handfull riskkapitalister. Det är inte fråga om vinklingar eller insinuationer.

      • Anonym

        Kommunala skolor…vill man veta vad eleverna får för kunskaper där så är det bara att läsa OECD Pisa eller titta på hur många som går ut utan godkända betyg. Skolraset beror inte på friskolorna – de har ju faktiskt kommit till just därför att föräldrar inte varit nöjda med den kommunala skolan. ”Flumskolan” är ett begrepp (enligt min tolkning av alla debattartiklar i media) för den skola som (s) började skapa i och med nedmonteringen av betygen, lärarutbildningen och där lärarna möjligheter att komma tillrätta med stök – var lika med noll. Alla barn skulle arbeta i samma takt som den sämsta eleven, ingen fick utveckla sig och bli bättre i något ämne (även om de hade förutsättningar). Som grädde på moset införde Göran Persson den sista dödsstöten – kommunaliseringen av skolan. Resultatet ser vi idag.
        Ovanpå det kan vi lägga hur små barn får växa upp och i vilket skick de sedan kommer till skolstarten. Stora barngrupper och få personal skapar INTE gynnsamma förutsättningar inför skolstarten, beteendestörningar, icke socialt välfungerande barn, mobbing och allmänt stök – gör snabbt att lärarna får lägga fokus på annat än att lära ut saker.
        Nu har vi chansen att våga se och att våga göra något åt det här. Jag hoppas att Aftonbladet inte slarvar bort den chansen. Det journalistiska uppdraget handlar inte bara om att sälja lösnummer utan också om att vara med och fånga upp vad som sker i samhället och bidra till att det blir bättre :)

        • Demosthenes

          Lustigt att du nämner OECD Pisa — just detta index har kritiserats, för att det är för vagt och lämnar för stort tolkningsutrymme. En dansk professor kunde enligt Pisa sammanställningar utläsa att Sverige låg på fjärde plats respektive 31a plats beroende på hur man tolkade resultaten. Påminner om den statistik som säger att Sverige har bland dom högsta självmordstalen i världen — folk tycker om att påpeka detta, men det är inte alls sant.

          Kommunaliseringen har inte varit bra, men det är värt att påpeka att ingen, särskilt inte de borgerliga partierna, var emot någon slags decentralisering. I grunden finns det inget som säger att en kommunalisering ska leda till sämre kvalitet – särskilt inte när ansvaret redan innan är delat och otydligt, som det var i det här fallet. I slutändan är ju friskolan ytterligare ett steg mot en decentralisering och ett frigörande från byråkrati och toppstyrning.

          Borgerliga partier och medier och talat om för oss att svenska skolan är exceptionellt flummig och dålig — tex jämfört med Finland — och gjort det till en sanning. Så dåliga är vi inte. Vi har en kreativitet och en självständighet hos våra elever som många andra länder saknar, men är på väg att få, eftersom i princip alla skolsystem rör sig i vår riktning. I Finland uppmanas elever fortfarande sitta tyst och stilla, och jag har kolleger som undervisat där och vittnat om svårigheterna att få igång självständiga debatter, eller ens svar på öppna frågor. Visst behöver vi mer ordning i skolan, men vi ska inte röra oss bakåt i utvecklingen.

          • Anonym

            Jag känner personligen att det är skarpt läge nu och då löser vi inte något genom bortförklaringar. Vi måste våga se problemen och göra något åt dem – på ett seriöst sätt. Många friskolor visar vägen och även Finland. Det betyder inte att vi måste ta till oss allt men vi behöver mer valfrihet och fler skolor med olika inriktning, eftersom alla barn är olika. Sedan är det skamligt att de barn som har föräldrar som tror att staten ”grejar allt” och lyder minsta råd och vink – får sämre livschanser. Alla barn ska erbjudas en bra skola och därför måste vi också ta tag i problemen och förbättra skolan. Det finns så många kloka människor med bra idéer, så visst kan vi lösa det här.
            Sedan ställer jag mig mycket frågande till alla dessa PROGRAM som barnen ska malas igenom i förskolan och i skolan, som syftar till att stöpa alla i samma form och som ska komma tillrätta med alla beteendestörningar. Tänker på SET, Komet, Livskunskap mm
            Varför inte bara börja från början och grunden och ge barnen en bra uppväxt. Många barn far väldigt illa idag på förskolor med stora barngrupper och få personal och det kostar att mala dessa barn genom en massa program senare i livet. Inte heller är det billigt att medicinera dem och låta dem springa på BUP.
            Jag tycker att vi ska tänka till även där.

          • http://deepedition.com deeped

            Visst. Men vad tycker du vi ska göra?

          • Anonym

            Vi måste börja med att få lugn och ro i skolorna. Lärarna måste få ägna sig åt sitt yrke först och främst. Föräldrar måste börja bli mer närvarande i sina barns liv och ge sina barn så mycket tid de kan under de första åren. Lärarnas status måste höjas och kvaliteten på lärarutbildningen. Vi måste fokusera på kunskaper i skolan och mindre på alla dessa program (som syftar till att forma barnen – bort med livskunskap, SET och de andra programmen).
            Alla barn kommer inte från studievana hem, så det är bra om skolan kan erbjuda läxhjälp regelbundet i alla ämnen samt lära ut studieteknik.
            Betyg redan från årskurs 3 med bra fokus på att alla ska med på tåget. De barn som halkat efter ska erbjudas stöd. De som är duktiga i ett ämne ska få vidareutveckla sig och få utmaningar.
            Lärarna måste få verktyg för att stävja stök. Om ett barn mobbar och slåss, ska barnet få gå och prata med rektorn. Hjälper inte det så får föräldrarna komma till skolan för ett samtal om barnet fortsätter att utagera på ett allvarligt sätt så ska SOC kopplas in. De vuxna måste tillsammans visa barnet att det går en tydlig gräns. Vuxna måste våga vara vuxna och inte bara kompisar.
            Vill man veta mer om hur man knyter an till barnen och får deras uppmärksamhet så föreslår jag boken:
            ”Våga ta plats i ditt barns liv”.
            Våra barn är det viktigaste vi har, i valet 2010 verkade inte något politiskt parti vara intresserat av att ta barnfrågorna – men nu är det dags att göra något. Det är vårt ansvar som vuxna!

          • Krille987

            Hemmamamman hur förklarar du att skolraset i Sverige enligt PISA inträffat först ett par år efter att friskolorna blev tillåtna? De infördes av ideologiska skäl och är den enda enskilda händelsen som exakt överensstämmer med devalveringen av svensk skola. Dvs. friskolan infördes Ej för att lösa ett Problem. Men av någon ”mystisk” anledning så har stora problem uppstått i samma stund som dessa infördes. Vad tror du om det??

          • Anonym

            Men Krille….. det är vad ”någon” vill att du ska tro men om du tänker efter lite… HUR skulle nystartade skolor med bra idéer och pedagogik där eleverna uppvisar ett bättre resultat i nationella proven än de kommunala skolorna – förklara raset rent generellt? Det här är inget nytt utan har pågått sedan 70-talet då stöket i skolorna började och vi fick vår ”flumskola”. Nu ser vi problemen och då ska vi också göra något åt det – men att ta bort friskolorna är inte lösningen….

          • Pa

            Lägg av nu! Enstaka friskolor fungerar bra men vad tjänar det för syfte att tjata om dessa undantag då absoluta majoriteten är ren bluff? Fråga oss få behöriga lärare som arbetat där, nä just det ja, de kan inte yttra sig om missförhållandena pga aktiebolagslagen!
            Håller för övrigt med om att kommunala huvudmän oxå bluffar och inte har kompetens att leda svensk skola men i betydligt mindre utsträckning än friskolorna.

          • Pa

            P.S. Varför ligger det en skylt som skymmer det man skriver i kommentarsrutan? Det blir en aning konstig svenska då man inte kan se vad man skrivit innan man skickar inlägget.! D.S.

          • Anonym

            Och VARFÖR lägger du inte din energi på att förbättra i den kommunala skolan som har STORA problem istället för att kritisera friskolorna som fungerar och där eleverna presterar sitt bästa och får både bra och fullständiga betyg. Tänk på att ditt feltänk drabbar barnen. De behöver vårt stöd nu inte en massa löjligt ideologiskt tjafs.

          • http://katedervarg.wordpress.com/ Katedervarg

            Om du läser kommentarerna här, de som beskriver verksamheten vid friskolorna, kommer du se att nästan alla framhäver att friskolorna arbetar utifrån projektmodeller. Det är vanligt att de arbetar utan schemalagd tid och enbart med handledning.

            Just dessa saker är vad man har använt för att definiera det du kallar ”flumskolan”.

          • Anonym

            Tänk att en liten artikel kan få så många att haka på…just det villospåret man vill så… :) Det går bra för friskolorna – eleverna lär sig saker, presterar bra på nationella proven, föräldrar och barn är nöjda…den kommunala skolan är i kris en fjärdedel av niorna lämnar skolan utan fullständiga betyg… och en del lägger då sin energi på att kritisera friskolorna (som fungerar) istället för att ta tag i problemen med de kommunala skolorna och göra något åt det.
            Det finns bara ett ord…sorgligt…varför inte använda alla dessa journalister och den här satsningen på att åtgärda problemen istället för att försöka bli av med de skolor som lyckats.

          • Anonym

            Och vad eller vem är det som bestämmer vad som är ”bakåt i utvecklingen?”

      • http://www.facebook.com/people/Pirita-Pippi-Ouchterlony-simu/743949070 Pirita Pippi Ouchterlony-simu

        Det finns säkert både bra och mindra bra kommunala skolor. När undervisningen inte räcker till för den enskilde eleven eller när det är mer lek och annat än faktiskt skolarbete det i en skola som har äldre elever som knappt är läskunniga, ja då är det något fel. Att man då som förälder väler att sätta sitt barn i en friskola är inte alls konstigt.

      • Marwinmeister

        Flumskola är ju precis vad de är. Läarna ställer inga krav. Har för dålig kunskap vad gäller den enskilda individen. Alla är olika, men de finns inte inom den svenska skolan. Alla ska lära sig exakt likadana saker. Det är trams. Betyg ska finnas tidigt så att man kan sätta in åtgärder för dom som har det lite svårare. Men icke. Man vet själv när man gick på högstadiet. Det tog 15-20 min innan lektionen startade.. Detta kan vi tacka eller hur du vill tolka det socialdemokraterna för.

  • Klara

    Jag gick på Kunskapsgymnasiet och att välja den skolan är det bästa valet jag gjort i mitt liv. Underbara och pedagogiska lärare, jättebra inovativa arbetssätt och inställningen att alla ska lära i sin egen takt på det sätt som passar en själv bäst. Självklart ska friskolor som håller på med massa fuffens granskas, men då kan man ju samtidigt granska kunskapsnivån och motivationen i komunala skolor.

    • S.L.

      Intressant är att efter en jämförelser av de tre gymnasieskolor jag hunnit med i mitt fjortonåriga lärarliv så var det Kunskapsgymnasiet som hade lägst kvalité i utbildningen och där innovativa idéer motarbetades eftersom grundtanken var att projekt skall skapas centralt. Jag har många goda vänner från min tid vid Kunskapsgymnasiet, bland kollegorna, men det fanns också stora brister i tanken om vad som är en bra utbildning.
      Efter en omfattande undersökning där jag följt upp mina elever från de sex senaste avgångsgenerationerna är mönstret tydligt: eleverna från Kunskapsgymnasiet – några av de totalt sett med bäst slutbetyg sett över klasser – har haft svårast vid akademiska studier efter gymnasiet. Därför genomförde jag en mer specifik undersökning bland de eleverna för att hitta orsakerna (jag har en god relation till många av mina gamla elever varför de lätt ställer upp på undersökningar) till varför de i högre grad upplevde universitetstiden som besvärligare och kom fram till en rätt tydlig slutsats: de grundläggande kunskaper om samt sätten att lösa komplexa problem på utifrån vetenskapliga kunskaper (hur man forskar i praktiken), var något som saknades från gymnasietiden.
      Efter att ha frågat några f.d. kollegor (som troligtvis aldrig skulle uttala sig negativt om skolan på något sätt) om hur de går till väga för att dels uppnå de vetenskapliga målen inom kursplanerna samt att förbereda eleverna för efter-gymnasiala studier hävdade flera att detta är något som ”vi skickar till universitetet att hantera” eftersom slutprojektens utformning (de projekt som generellt utförs i slutet av varje kurs; det ser lite olika ut för olika kunskapsgymnasier) samt tiden inte medger fördjupning i området. Detta är för mig helt ofattbart då det tydligt anges i flertalet kursplaner att ”vetenskapligheten” är ett viktigt mål i sig.

      Undersökningen som genomfördes är klart förankrad i vetenskaplighet då jag själv idag arbetar som lektor (dock inte inom utbildningsområdet) och var mycket mån om att utföra den på ett korrekt sätt. Syftet var aldrig att svärta ner Kunskapsgymnasiets rykte eftersom jag trivdes bra under min period vid skolan samt vid tidpunkten var övertygad om att studieidén var bra. Anledningen till undersökningen ”tog fart” var mer min nyfikenhet för hur olika elevgrupper jag själv har haft har valt att fortsätta i livet. Det är ett intressant sätt att utvärdera sin egen undervisning på för att själv förändra felaktigheter; till saken hör också att arbetet vid Kunskapsgymnasiet utfördes någonstans i mitten av de lärarår som har genomförts och elever före såväl som efter denna period har en upplevelse av att ha klarat sig bättre. Samtliga program jag har undervisat vid var samhällsvetenskapliga och i stort sett samma profil.

      Det finns säkert en och annan invändning mot undersökningen men den upplevda skillnaden av svårigheter vid efter-gymnasiala studier visade på markant skillnader.

  • Kunskap är makt

    Kunskapsskolans vinst kan uppenbarligen användas till att, när situationen på närliggande kommunal högstadieskola blir akut, hastigt och lustigt anställa ett par nya lärare, göra utrymme för elever på flykt från en galen skolvardag genom att skapa nya klasser och betala för tillräckligt mycket resurser för att kunna omsluta de trasiga eleverna med omtanke och omsorg tills de börjar fungera och kan ta emot undervisning igen.

  • Peter von Fábry-Eichner

    För min del spelar det egentligen ingen roll vem som driver skolan. Det finns bland kommentarerna sådana som går ed på att friskolorna är utarmade affärsfronter för att lyfta ut våra skattepengar och andra som menar att friskolorna är mer engagerade, tar tillvara individen och är just – fria i sin inställning till pedagogiken.

    Pedagogiskt kan jag vittna om både och; efter att ha gått i låg och mellanstadiet i en privatskola och sedan i ett högstadium och gymnasium i offentlig regi är min bild splittrad. Det är faktiskt svårt att i efterhand dra bestämda slutsatser, även om mina första år i Broms skola uppenbarligen var väldigt omhändertagande och engagerade och efter att ha varit en medelmåttig lärjunge blev jag plötsigt en av de duktigare i den kommunala skolan.

    Det som dock var en ryslig produkt var det relativa betygsystemet, oaktat de finurliga funderingar dess skapare föreföll bygga, blev resultatet en idiotisk, illa fungerande och destruktiv verklighet för många generationer- inklusive mig själv. En produkt av det långa socialdemokratiska maktinnehavet och drömmar om hur man åstadkommer en egalitär skola.

    Jag tog ”studenten” (som var avskaffad 1972, när jag gick ut gymnasiet) efter en tid av dåligt stöd i mina svaga ämnen och total understimulans i mina bättre ämnen. Skolan var svårt kravlös och chocken var stor när jag konfronterades med akademiska studier. Jag tror att även kravlösheten var en teori om att inte påfresta de svagaste, de utan stöd hemifrån, utan få dem att känna sig lyckade och tillfredsställda. Den skolan var tyvärr ett ganska stort misslyckande. De som kom från en studieinriktad miljö kom betydligt längre än barnen till föräldrar som inte förstod att stödja dem i skolarbetet. Också därför är skillnaderna i bakgrund på universiteten så tydliga.

    Men jag tror att konkurrens på skolans område är nödvändigt och det gör att samtliga aktörer skärper sig. Man får vänja sig av med att det rinner en jämn ström av barn, områdesvis hänvisade, till det kommunala, enda alternativet. Man får anstränga sig och bli attraktivare, t.ex. genom att visa upp bra resultat både akademiskt och miljö-/trivselmässigt.

    ”One Size Fit All” är nämligen inget bra recept vare sig på hattar eller skolor; ungdomar är olika och kan behöva olika pedagogik, inriktning och särskilda hänsyn.

    Och om nu en bra skola lyckas att med lägre kostnader producera bra utbildning, populär hos elever och föräldrar och dessutom kan uppvisa vinst, kanske det är så att skolpengen är för hög; de har bevisat att det går att klara en bra skola för mindre medel. Det är inte automatiskt så att en skola är bra för att den går med förlust. En bilfabrik behöver inte tillverka undermåliga bilar för att den går med vinst. Invändningen att de kommunala skolorna står där med de svåra, resurskrävande eleverna, som kommer ur belastade sociala miljöer, när friskolorna har ”plockat russinen ur kakan” kan lätt regleras genom att ge just dessa skolor, som tar ett stort och till synes kostsamt ansvar, större resurser. Det skulle inte förvåna mig om det snart dyker upp friskolor, som specialicerar sig på resurskrävande elever – och gör ett så bra jobb att de börjar gå med vinst.

    Om man förbjuder vinst i ett frihetligt samhällssystem, försvinner snart produktivitet, initiativ, kvalitet – och skaparglädje. På alla områden. Såväl produkter som tjänster. Obönhörligt glider samhället tillbaks till sämre och sämre livskvalitet och börjar sakta förfalla.

    Så är det i samtliga kommandoekonomier, där endast en förpestande korruption till slut återstår för att ta tillvara människors skaparkraft, vilket endast snabbar på den samhälleliga förruttnelsen.

    I ett samhälle måste alla anstränga sig litet mer och om drivkrafterna är yrkesstolthet, vinstintresse, eller omtanke om de andra medborgarna är alla dessa drivkrafter bra för människorna.

    Därför ser jag inte frågan om vinst som det primära, snarare ser jag viljan till att höja den pedagogiska nivån och därigenom kunskapsnivån maximalt för eleverna som det främsta målet.
    Hur detta ska gå till? Ja, det finns säkert en hel del att lära hos våra finska grannar, men också i andra länder.

    I mitt gamla kommunistiska hemland (Ungern) förvånades jag på 70-talet av hur oerhört duktiga gymnasisterna var, hur mycket de kunde om många ämnen. Där stod jag och skämdes när de ur minnet reciterade sina favoritdiktare, sida upp och sida ned.
    De hade fått sig till livs en stor portion kultur, de älskade sina författare och hade en stor kunskapstörst på det naturvetenskapliga planet.
    De drevs av en enorm nyfikenhet – och föraktade och såg igenom de socialistiska slagorden. En av mina lärare (som flytt från Östtyskland) vittnade om hur man t.ex. hävdade att det var en ryss som uppfunnit glödlampan och inte alls Edison mm.

    (Faktum är att när vänstervågen svepte fram i Sverige, fanns knappast övertygade socialister i Ungern) Och – det skar rakt igenom de sociala skillnaderna – alla tvingades plugga hårt. Kraven var höga och skolan var vad vi skulle beskriva som ”hård”. Lärarna åtnjöt respekt och alla elever visste, med all önskvärd tydlighet, att man måste anstränga sig till det yttersta för att klara prov och en drakonisk studentexamem.Lyckades man inte nå målen, ja då var framtidsutsikterna minst sagt bleka.
    Paradoxalt lyckades man överbrygga sociala klyftor bättre än i den svenska skolan.

    • http://deepedition.com deeped

      Mycket bra inlägg. Finns nog en syn i Sverige att allt som är ”tärande” dvs statligt/kommunalt betalt är bra och rätt medan det ad hoc är fel att tjäna pengar på ”det gemensamma”.

    • Sander

      Det har länge funnits vetenskapliga belägg för att både privata sjukhus och skolor ägnar sig åt så kallad creaming, dvs plockar russinen ur kakan. Var finns dom fantastiska friskolor som hjälper ”dyra” elever?
      Vidare så säger du bara det självklara. Ingen är väl överraskad över att elever från studieovana miljöer presterar sämre. Det kommer inte avvecklande eller utvecklande av friskolorna att komma åt.

      • Peter von Fábry-Eichner

        Där tror jag att Du har fel. Att t.ex. specialicera sig på problemlösning är inget endast det allmäna kan syssla med. Det finns allt från privata läkare och akutkliniker till bilverkstäder som arbetar med dysfunktioner. Inom sjukvården finns det allt från ”odramatiska” vårdhem till intrikata operationer som sker i privat regi.

        Varför skulle undervisning av svagpresterande vara en omöjlighet som professionell specialitet – bara därför att arbetsgivaren inte är statlig eller kommunal?

      • http://deepedition.com deeped

        Sorry, men du har inte gjort hemläxan. Finns ett antal. Bland annat Falu Fri.

      • Hanna

        Håller totalt med dig, Sander.

  • Pingback: AB kör just nu ett drev mot friskolor

  • Anonym

    Det är inget fel i att tjäna pengar på bra verksamhet!
    Friskolorna har ju inga elever om de inte bjuder på en bra verksamhet.

    Den kommunala skolan är dock fortfarande trött och skapar fler skoltrötta elever än friskolorna.

    Den politiska agendan med denna serie är så övertydlig. Tjäna pengar är fult. Skall man bli rik skall det bli på lott.

    RIDÅ

    • http://katedervarg.wordpress.com/ Katedervarg

      Jag kan säga att, om det är nåt jag inte är så är det trött!!!! Och jag kan säga att det knappas är nåt allmänt fenomen på kommunala skolor! Däremot är vi förbannade över att vi inte får använda all den energi vi har, dels pga sparbetingen från kommunerna, dels pga osäkerheten som råder iom det s k ”fria valet”!

      Det här är ett sånt där typiskt exempel på ”usch, allt offentligt är så tråkigt”-inlägg. Den politiska agendan HÄR är övertydlig: låt folk göra vad dom vill och släpp in vinstintressen i allt så blir det fred på jord och manna rinner från himlen. Noll koll och lika mycket värt som en tunna öronvax!

    • Anneli

      Vi som har barn på friskola ångrar våran beslut nu efteråt då vi visste inte om att flera lärare har inte tillräckligt utbildning ens att vara lärare i kommunalskola.
      Samt lärande går lågsta nivå jämfört med kommunal& statliga skolor. föräldrar med erfarenhet av båda

  • http://www.facebook.com/people/Pirita-Pippi-Ouchterlony-simu/743949070 Pirita Pippi Ouchterlony-simu

    Kan bara tala för ”vår skola” kunskapsskolan. Med de resultat våra barn visat sedan byte från vanlig kommunal skola till denna så Hatten av för ägarna. Vem vet om det inte rent av kan vara så att resultaten eror just på att skolan drivs som ett företag som vill visa resultat som eleverna har ett högre genomsnitt än de kommunala där vi bor?

  • http://www.facebook.com/people/Pirita-Pippi-Ouchterlony-simu/743949070 Pirita Pippi Ouchterlony-simu

    hmm, min kommentaar försvann, försöker igen.
    Jag kan ju bara tala för ”vår skola”, Kunskapsskolan. Efter byte från kommunal skola där det inte riktigt funkat så har både arbetsglädjen för skolarbetet och då även resultaten blivit så enormt mycket bättre. Jag har bara gott att säga om skolan. Hur denna drivs som ett vinstgivande företag för ägarna ge jag fullkomligt f-n i. Det jag bryr mig om är just resultaten .

  • Tolle1960

    jag har inget emot privata skolor om jag slipper betala deras vinster genom skatt som betalas till stat och kommun.Jag anser inte att skattepengar som alla människor i Sverige betalar ska gâ till riskkapitalbolag som inte betalar skatt i Sverige eller investerar i skolverksamheten Och va händer om en privatskola inte längre med vinst? Vad händer med eleverna dâ?
    Om alla skattepengar som gâr till privatskoler istället gick till Kommunala skolor och investeras i skolverksamheten skulle de kommunala skolorna bli mycket bättre.
    De privata skolorna kan välja sina elever och derför fâr dessa bra elever .Kommunala mâsta hnd om elever med svârigheter och det gör att dessa skolorna i vissa fall kan bli sämre.
    Förädrar med dâlig ekonomi har ingen valfrihet ,de fâr ta vad som erbjuds.Fattiga förädrar har oftast sämre utbildning och kan inte hjälpa sina barn dessa förädrar och deras barn är inte privata skolor intresserad av.Barnen kan heller inte hjälpa vilka förädrar de har,men de borde fâ samma chans som andra.Deför mâste det satsas pâ kommunala skolor och inte privata.

  • Pingback: Skatteparadisbolagen de nya pyramidspelen. | Satyagraha

  • Oscar

    Det gemensamma problemet för vissa friskolor och många kommunala skolor är att det finns en undanträngningseffekt till följ av kortsiktiga budgetmål (25% avkastning inom 5 år för en del friskolor och osthyvel-nedskärningar av skolbudget för att kunna sänka kommunalskatt hos en del kommuner).
    Kortsiktiga ekonomiska intressen, för att vinna val eller göra snabba vinster, innebär att vi får en massa elever som inte får den kompetens de behöver, för att realisera sina drömmar, och vi får inte heller medborgare som är förmögna att ta ett det ansvar som behövs för en god samhällsgemenskap.
    Det finns kommunala skolor som har fokus på huvuduppdraget och använder pengarna på bästa möjliga sätt, och det finns friskolor som bidrar med ”nytänk” och injicerar ny kraft till skolvärlden, och sen finns det allt för många skolor och skolledare som är så upptagna med att spendera så lite pengar som möjligt på varje elev att det verkar som om de glömmer bort att fundera på varför eleverna egentligen tillbringar hela dagarna i skolan.

    Vinstuttag sänker inte alltid kvalitén – men med fel fokus och slapphänt reglering så kan det skapa undanträngningseffekter som innebär att man inte ser till skolans större uppdrag. Det samma gäller kommunala sparkrav.

    Lite tydligare regleringar från staten, och statlig garanti av likvärdig skolpeng, så kan väl både kommunala skolor och friskolor få göra vinst om de kan redovisa goda resultat på ett långsiktigt sätt.

  • Thomas Idergard

    Enligt tidningen Dagens Samhälles (kommunernas egen tidning!) stora genomgång 13 januari i år (nr 1/11) ger en satsad skattekrona i fristående skolor bättre utbildning – sett till vad eleverna lär sig (för oss som är gammalmodiga nog att tycka att det faktiskt är det mest relevanta när vi talar om skolan…) – än en motsvarande krona i en kommunal skola (den lilla vinst som friskolesektorn som helhet gör inkluderad). Gapet mellan friskolor och kommunala skolor ökar dessutom. Något gör alltså friskolorna som helhet, av vilka en del då ägs av dessa riskkapitalister (som väl bl a förvaltar svenskarnas pensioner?), rätt. Kanske läge för ”Skolraset” att ställa frågan varför, och försöka se vad de kommunala skolorna kan lära av friskolorna för att alla elever ska få möjlighet till bättre utbildning för de skattepengar vi satsar i skolan – oavsett huvudman?

    Ett kort faktapåpekande om ägarförhållandena i Kunskapsskolan: huvudägare är grundaren Peje Emilsson med familjeföretaget Magnora, som äger skolan tillsammans med Wallenbergssfärens Investor. Ingen av dessa ägare är några ”riskkapitalbolag”. Snarare representerar de båda på olika sätt ytterst en entreprenörstradition. Ingen av dem är heller kortsiktiga. Peje Emilsson har i flera offentliga sammanhang t o m använt orden ”evigt perspektiv” för att betona sin familjs engagemang. Samma mångfald som finns bland de kommunala skolorna, sett till hur de drivs, om de går med vinst eller förlust osv, finns alltså bland de fristående.

    Thomas Idergard
    Magnora

    • http://katedervarg.wordpress.com/ Katedervarg

      Måste besvaras!

      * För att friskolor får skolpengen rakt ner i fickan medan den kommunala skolan måste tävla med verksamheter som socialunderstöd om medlen.
      * För att friskolor inte behöver bekosta resurstunga skolområden som individuella programmet och andra där eleverna har särskilda behov.
      * För att friskolorna väljer att inte bekosta kringresurser på skolan som skolhälsovård, specialpedagoger, idrottshallar och skolmatsaler.
      * För att friskolorna väljer att anställa obehöriga lärare eller nyutexaminerade lärare med lägre lönenivåer.
      * För att friskolorna inte har samma internkontroll av att betygsättningen är adekvat.

      Ska jag räkna upp fler punkter där friskolorna tar genvägar?

      SKL är dessutom en organisation som vi anställda inom kommunerna tar ganska lätt på. Det är vår fackliga motpart och det ligger i deras intresse att visa hur vi lärare kan arbeta mer för vår ringa lön.

      • Thomas Idergard

        Skolpengen går ”rakt ner i fickan” på den skola som tar emot eleven för vilken skolpengen gäller – oavsett om skolan är kommunal eller fristående. Skolpengen, som ska vara lika för alla, räknas fram ur genomsnittet av vad en plats kostar i kommunens skola. Eftersom många kommuner fortfarande har lite kreativa metoder för att redovisa sina egna lokalkostnader (s k interhyror mellan olika kommunala bolag och förvaltningar) betyder det att fristående skolor generellt får MINDRE skolpeng än sina kommunala konkurrenter. ÄNDÅ klarar de att både ge bättre utbildning och sätta av en liten slant (runt 5 % i genomsnitt) till vinst för att återinvestera och ersätta dem som riskerat egna pengar genom att starta skolan.

        Allt som elever har i den kommunala skolan har de förstås också tillgång till i en fristående – sedan kan sättet att organisera detta på skilja sig åt. Mat under skoldagen liksom skolhälsovård måste – och ska! – givetvis alla skolor tillhandahålla, oavsett hur de ägs. Enligt Skolverkets kostnadsanalyser lägger friskolor i genomsnitt t o m mer pengar per elev på skolmåltider än kommunala skolor.

        Vad gäller elever med särskilda behov utgår särskilt tillägg på skolpengen från kommunen. Många kommuner nekar friskolorna detta varför alla inte kan ta emot sådana elever, trots att de skulle vilja. Samtidigt finns också många exempel på hur friskolor struntar i en njugg och orättvis kommun och välkomnar dessa elever ändå. Men här har alltså den största boven varit kommunerna som i många fall inte ger friskolorna den möjligheten.

        Gällande den påstådda betygsinflationen har ju Skolverket visat vad som gäller. Friskolorna håller sig inom det av Skolverket angivna intervallet för avvikelser mellan betyg och nationella provresultat. Om ”katedervarg” läser Skolverkets senaste rapport (avser 2010) så varnar Skolverket däremot de KOMMUNALA skolorna för en viss betygsinflation… Jag vet inte om ”katedervarg” drar slutsatsen att de kommunala skolorna ska begränsas, ”sättas åt” eller hängas ut för det.

        Visste ni vidare att av Sveriges 50 sämsta skolor när det gäller resultat på nationella prov i nian, var 47 kommunala. Jag säger inte att alla kommunala skolor därmed per definition är dåliga, eller att alla friskolor alltid är bra. Jag undrar bara om det inte säger ngt om var vi och debatten borde sätta in vår energi för att kräva och göra förändringar/förbättringar.

        Grundskolans friskolor har i genomsnitt en högre andel barn med invandrarbakgrund än vad de kommunala skolorna har. Och i en analys från brittiska institutet IEA i december 2010 visades att just vinstdrivande friskolor är BÄTTRE på att höja kunskapsresultatet just för elever med en svag socioekonomisk bakgrund, än vad andra typer av skolor är. Besvärande uppgifter för ngn som av ideologiska skäl vill förbjuda alla som inte är rika från att kunna välja en annan skola än den kommunala.

        Du behöver alltså inte räkna upp fantasiuppgifter, ”katedervarg”, utan bara ta reda på fakta. Frågan borde alltså inte vara hur vi rackar ner på friskolorna utan hur den kommunala skolan kan lära av det friskolorna gör bra, liksom hur fler elever – inte minst från socioekonomiskt svaga förhållanden – kan få chansen att välja en skola som får dem att nå och överträffa kunskapsmålen. Borde inte den rätten och möjligheten bli tillgänglig för ännu fler än idag?

        Thomas Idergard
        Magnora

        • Ola

          Oj vad bra skrivet Thomas! Svar på tal kan man säga!

  • AC media

    EQT som är ägare av Academedia har även ägt/äger Aleris…värt att kolla hur det sköttes. Eller Sanitec i Finland kanske. Där skuldsatte det företaget så hårt att ingen ville köpa det. Kanske Gambro vars företagskassa på 6 miljarder de tömde och delade upp på sig själva.

    Conni Jonsson uttalade sig i nättidningen Realtid 2007.

    -Det är den filosofin som rikkapitalbolag har, man lånar pengar för att köpa bolag och sedan styckar man av och säljer det som går att sälja. Och sedan höjer man styrelsens arvodena och utdelningen till aktieägarna och sedan säljer man av det strippade bolaget efter några år.

  • Har

    Vinster är ett viktigt incitament för att driva en framgångsrik verksamhet. Att peka på skatteparadis etc är och förblir B-journalistik!
    Visa istället resultatet barnen och ungdomarna gör kontra kommunal skola.
    Klart som korvspad att man använder alla luckor man kan i svensk lagstiftning. Trots allt är det lagligt, det riskkapitalbolagen gör.
    Statliga bolag gör samma sak, men det nämns inte? Hur fan kunde världen bli så cynisk?

    • Rättvisetörstande Realist

      Trots att privatskole… förlåt friskolereformen inte har hunnit bli äldre så har man redan funnit klara tendenser att eleverna får högre betyg än de på kommunala skolor, och det brukar förespråkarna inte missa att nämna.

      Men man har också funnit att elever från friskolor kommer till högre utbildningar med (precis som du hävdar) toppbetyg. Men kan ingenting!

      Skolorna är rädda om sin popularitet och attraktivitet, så de ser till att hålla eleverna (och deras föräldrar) nöjda för att säkra framtida vinster.

      Tyvärr var socialdemokraterna delaktiga i den här styggelsens tillkomst, eller de kallade sig för sossar… men jag vet inte jag.

      Dessutom har kommunala skolan kvar sitt samhällsansvar och ”slipper inte ifrån” den här kostnaden bara för att barnen går i en friskola, de måsta alltid ha beredskap att ta tillbaka dem om friskolan av någon anledning stänger.

      Dubbla kostnader alltså, varav hälften går ner i fickorna på kapitalägare som egentligen är lika intresserade av att driva skolor, som de är av spannmålsskörden i världen nästa år… endast vinstintresse m.a.o.

      • Henke

        Håller med. Friskole elever får toppenbetyg men kan ingenting. De får toppenbetyg av lärarna för att det skall se utåt bra! Känner elever som absolut inte skulle ha en chans då lärandet i friskolor lärs av flera outbildade lärare som i sin tur ger högsta betyg för att utåt det ska se bra fast det är helt tvärtom. Har haft barn i friskola och är verkligen inte alls nöjd . Samt tycker att det är inget attraktivt varken populärt med friskolor! Lita på mig. Känner flera föräldrar som håller med.

    • Förälder

      Ett klart bevis för hur bra det går för barn i friskolan är de nationellaproven. Trots att barnen har VG och MVG så klarar de precis G på dessa prov. En del skolor hävdar att det beror på än det ena, än det andra att de är skillnader mellan skolans prov och de nationella. Ha de i åtanke när friskolorna säger hur bra betyg deras barn får…de är inte rättvisa betyg jämfört med kommunal skola. Så att jämföra resultat blir bara fel.

  • Hanna

    Jobbar på pysslingen å det är sjukt stora barngrupper. Vi har på en småbarnsavdelning 14 barn på 2 heltidspersonal. Vi ha ingen egen planeringstid mm och det har skurits ner på pedagogisk rådgivning. Hur ska man få ihop en verksamhet som följer läroplanen?? De betalar dessutom dåligt som utbildad förskollärare. Vart ska detta sluta?? Skulle inte sätta mitt barn där…ändå har den bäst rykte…hur går det ihop??

    • Anonym

      Det kan man ju undra. Rent allmänt så befinner sig hela förskolan i en djup kris – både den kommunala och den privata. Ändå går många med sina barn dit varje dag. Men… det finns också de som börjat protestera och som startar föräldrauppror mot sakernas ting. Tyvärr är det nog så att så länge den stora massan av föräldrar INTE agerar, så kommer den negativa spiralen att fortsätta. Ännu större barngrupper, ännu färre personal och framförallt…. ännu mer stordrift. Små förskolor slås ihop till stora gigantiska barnuppfostringsanstalter som barnen ska malas igenom. Den nya skollagen, de nya satsningar… ja det är skillnad på teori och praktik… men det tycks inte alla förstå. Vad föräldrar får presenterade för sig i praktiken rimmar ofta väldigt illa med verkligheten.

  • http://www.facebook.com/Centril Mazdak Farrokhzad

    Det finns visst ett parti och ett ungdomsförbund som velat göra något åt detta i evigheter – det är bra att Aftonbladet granskar – men man kanske kunde påpeka att de enda som vill slopa vinster i välfärden, och i skolan är Ung Vänster och Vänsterpartiet.

    • Anonym

      Men VARFÖR granskar Aftonbladet friskolorna när problemen finns i den kommunala skolan? Den kommunala skolan har haft problem sedan 70-talet men först när föräldrar fått valfrihet och kan välja något annat – en fungerande skola – då börjar man granska friskolorna, inte anledningen till att föräldrarna väljer bort den kommunala skolan. För mig blir det ett allvarligt feltänk.

      • AC media

        Fundera också på varför många barn med problem är kvar i kommunalskola. Barn med funktionshinder, barn med bokstavskombinationer, barn från annat land, barn…..

        • Peter

          Håller inte med. Är Pappa med 2 barn i friskola och där har vi elever med ADHD, Dyslexi samt andra funktionshinder. Dessa barn får extra hjälp i skolan.

          • Anonym

            Jag håller med dig. Nu finns det friskolor med olika pedagogik men de som har en tydlig och bra struktur och tydliga regler samt arbetsro tror jag dessutom passar barnen med bokstavskombinationer bättre. De behöver tydlighet. Vi har mycket att lära av friskolorna.

          • AC media

            Bra, alla barn har ska ha rätt att välja skola. En liten fundering bara, vet du om skolan visste om dessa diagnoser innan de började? Visste man inte det så måste skolan sätta in rätt hjälp. Sedan har man ju ändrat i lagen…tidigare kunde friskolor neka barn med funktionshinder om de kostade för mycke. Och det var friskolorna som bestämde om barnen var för dyra. På en av de lokala friskolorna har 1 barn med funktionshinder numer hemundervisning…av föräldrarna. Barnet skulle klara skolan om h*n fick rätt hjälp, inte dyr hjälp.

          • Anonym

            Hur kan de ha hemundervisning, det är ju förbjudet att hemundervisa barn numera.

          • AC Media

            Ja tänkt det är det många som funderar på. Och detta skulle kunna avhjälpas på ett enkelt sätt, ett vilrum. Men det finns inte lokaler till det så då löser man det så här. Och hur många av alla andra föräldrar vet om detta…..i deras fina skola där alla är välkomna. Sånt berättar sällan någon skola om…hur illa det fungerar för vissa. Kanske därför många anser att det är myter, att friskolorna fungerar jätte bra. Så länge man fylls med det som skolorna vill att vi ska veta så är allt felfritt. Och detta gäller i både kommunal som i friskola.

          • Anonym

            Nu pekar du på ETT problem och du har ett förslag på åtgärd. Jag ska ärligt säga att jag inte hänger med i svängarna. Är det så att DU har ett barn med en diagnos och känner att du blivit illa behandlad i en friskola? Nu vill jag inte låta elak, för jag förstår i så fall att ni har det svårt…. men är det inte bättre då att välja en kommunal skola och kräva stöd ifrån kommunen. Välj bort om det inte fungerar, det är det som ändå är så skönt med valfrihet. ALLA barn har rätt till samma livschanser och alla barn är unika. Många barn med ”beteendestörningar” följer sin egen ”mall” och sin egen utveckling. Det behöver inte vara fel, men vi har ett väldigt stelbent sätt att se på barn och deras utveckling i det här landet. Många barn med ”diagnoser” har fantastiska egenskaper som kan blomma ut i rätt miljö. Låt oss tillsammansförändra skolan så att det finns plats för ALLA. Vi måste börja tänka nytt.

          • AC media

            Är du ute och cyklar eller? Alla har samma chanser…skulle inte tro det. Du har förslag att de ska söka tillbaka till kommunal skola och kräva hjälp. Varför ska de inte få den hjälpen i friskolan? Varför har de inte rätt att kräva det där? Varför ska detta barn inte har rätt att välja skola pga ett funktionshinder? Och nä, det är inte mitt barn. Jobbar för en handikappförening och jag ser och jag lär. Något fler borde göra. Kolla vad RBU skriver om detta så kanske du får lite på fötterna också. Men att kräva stöd från kommunen…varför inte från en friskola där miljoner hamnar i ägarnas fickor. Kan jufundera på varför vinstutag i friskolorna inte är tillåtet i många länder. Kanske därför som regeringen ska starta en utredning nu i vår.

          • Anonym

            @AC medias inlägg längre ned. ”Är jag ute och cyklar”…. NEJ jag försöker debattera och förstå vad du skriver och sätta mig in i frågan. Jag förutsätter att alla barn har samma chanser och att friskolorna också tar emot barn med diagnoser, det måste de väl göra, vad jag vet och som sagt min personliga uppfattning är att väldigt många föräldrar tycker att den kommunala skolan är för stelbent och söker alternativ till barn med diagnoser, som bättre passar för dem. Du skriver att RBU upplever att dessa barn diskrimineras – länka gärna till en studie som visar att det är så.
            Du verkar bitter över att friskolorna gör en vinst men kom också ihåg att det är någon som tar en stor risk. Den som startar upp en friskola lägger ner hela sin själ och tar en stor ekonomisk risk när de startar upp. Det ligger mycket hårt arbete bakom, vore det lätt som en plätt så skulle du ju kunna starta en själv…. eller hur.
            Friskolorna är ett bra komplement och vi ska inte vara avundsjuka eller bittra att de som arbetat hårt för att få igång dem också (om de har tur) så småningom gör en vinst – för det gör man inte med en gång – utan bara om man lyckas och får elever.
            Prova att flytta fokus från friskolorna och tänk lite på vad som kan bli bättre i den kommunala skolan. Om kvaliteten höjdes där så skulle faktiskt färre välja friskolor….

          • AC media

            Bara att googla: RBU friskola…lätt som en plätt. Alla barn har inte samma val, tyvärr. Tack vare en lagändrig så kan inte friskolor skylla på att vissa barn kostar förmycke. Dessvärre visar den nya skollagen på att numer måste inte skolan sätta in mer hjälp till behövande barn än att de klarar G. Tidigare fick barn hjälp oavsett vilket betyg de hade. Vilket RBU påpekat många gånger. Den lilla människan som vill starta en friskola för att de vill förändra säger jag inte så mycke om men när människor som har som mål att tjäna så mycke penger de kan på våra barns utbildning, då säger jag ifrån. För du tror väl inte att EQT och dom lägger ner sin själ i detta….

        • Anonym

          Återigen en massa myter. Känner många med barn i olika typer av friskolor och har själv barn i friskola. Det är fler invandrare i friskolan än det var i deras tidigare kommunala. Angående bokstavskombinationer så ser jag inte heller några skillnader. Och för övrigt barnen som ”blir kvar” hade ju varit kvar där även om de elever som bytt skola gått kvar, så där förstår jag inte ”tänket”.
          Och upplever man att det är problem i en friskola – så är det bara att byta tillbaka till den kommunala. Men det är svårare att göra tvärtom eftersom köerna är så långa till friskolorna, så jag förstår inte problemet. Friskolor som inte sköter sig får inga elever.
          Jag känner fortfarande att friskolorna inte har med det här att göra. Vi måste börja tänka nytt och förändra den kommunala skolan så att barnen får de kunskaper de har rätt till. Skolan ska också vara en trygg plats med trygga vuxna – som vågar vara vuxna. Det finns så mycket att arbeta med och jag tycker att det hade varit bra om fokus legat där istället för att man hackar på friskolorna som ändå fungerar.

          • AC media

            Tråkigt, men då har du missat den debatt som varit under många år. Missat alla artiklar och samhällsprogram. Att kalla det myter…. Men verkligeheten ser helt annars ut, tyvärr. Och bara för att vissa skolor fungerar betyder inte att alla gör det. Sen undrar jag ifall du vet att dessa barn som du nämner, hade en känd diagnos när de sökte och uppgav detta för skolan? Och bland de barn som finns kvar i kommunal skola, är det barn som har en känd diagnos eller är det barn som inte får hjälp i den skola de sökt till. Så för att möte det du kalla myter så kontakta handikapporganisationerna. Kolla vad RBU har att säga om detta.

          • west_west

            Det finns bra exempel på friskolor, men åtminstone på gymnasial nivå plojas det mer med datorer och attraktiva lokaler än med kompetens på lärarna (från vissa, inte alla, håll) vilket märks tydligt på elevernas utveckling och kunskaper.

          • Anonym

            Alla vet att beteendestörningarna hos barn ökar men få funderar över varför…. det är ett problem. Många föräldrar med barn som har beteendestörningar söker alternativ eftersom de ofta finner att den kommunala skolan inte fungerar. DET är allmänt känt. I övrigt fortsätter du att servera myter men återigen, friskolorna fungerar – den kommunala skolan har problem. Var i debatten ska vi lägga krutet? Genom att kritisera de skolor som fungerar = friskolor eller de som inte gör det = kommunala skolor.

          • AC Media

            Varför försvarar du en skolreform så hårdnackat? Du är så helt övertygad om att alla friskolor fungerar, vilket är motbevisat både i TV, radio, tidningar och på nätet. Lika väl som det finns skit i kommunal skola finns det i friskolan. I stället för att försvara än den ena än den andra så lägg krutet på att skapa en skola som fungerar..för alla. Men det är väl lättare att säga mitt barn och andras ungar…

          • Anonym

            Eeehh OM du läser alla mina inlägg så är det just det jag gör…. Jag försöker lägga fokus på den kommunala skolan, som har problem och komma med förslag om vad som kan bli bättre. Friskolorna är ändå frivilliga – är man inte nöjd så är det bara att byta.

          • AC media

            Gör om och gör rätt. Du har ju inte ens barn i kommunal skola. Ändå så vet du hur dålig den är, vilka fel de gör och vilka åtgärder de måste sätta in. Var kommer din erfarenhet ifrån, den lokala friskolan? Betyder det att friskolorna fungerar lika dant i hela landet? Öppna ögonen och se helheten, se den information som finns. Det finns bra/dåliga kommunala skolor och friskolor.

          • Anonym

            @AC media: skriver här istället för det blir så smaaalt annars i spalten. Du är väldigt hård i din ton. Jag har självklart haft mina barn i kommunal skola och arbetade då hårt för att barnen skulle få det bättre, många frivilliga obetalda timmar och mycket föräldranärvaro i skolan – inte för att mina barn krävde det…. men det fanns andra och jag tycker att det är mitt ansvar som vuxen och föräldrar att axla det stödet och ansvaret….. och gjorde då det.

            Men av olika orsaker ville vi sedan välja en friskola som vi hittat och som hade gott renommé.

            Min poäng handlar inte om att säga att alla friskolor är toppen, men det blir fel när man vinklar det som att friskolorna är orsaken till ”skolraset” – de har ju kommit till PÅ GRUND AV skolraset. Det finns ett utrymme där föräldrar vill välja annorlunda. Skolor som missköter sig ska inspekteras och så ska det vidtas åtgärder, självklart…. men du har ändå valfrihet som förälder och kan välja bort.

            Den kommunala skolan är det inte lika lätt att välja bort. Kanske förstod en del inte att det var viktigt att ställa sig i kö till alternativa skolor och fick då aldrig chansen att byta om de inte var nöjda. En del föräldrar prioriterar att skolan är ligger nära, snarare än skolans kvalitet.

            Men barnen kan inte välja, de drabbas och därför ska ALLA skolor hålla en hög kvalitet – men just nu finns de riktigt stora problemen i den kommunala skolan och det är den som erbjuds alla barn först och främst – och det är därför det är DÄR vi måste lägga krutet :-)

          • AC media

            Nu har man ju möjlighet att välja kommunalskola. Du behöver inte söka till den som ligger närmast. Och det finns bra kommunala skolor också likväl det finns dåliga friskolor. Man kan inte försvara bara för att det är det som är bra just nu eller att de andra är sämre. Man kanske bör kolla på ett alternativ som inte finns, ett alternativ som är bäst. Och för att komma dit så måste man se på helheten. Alla former har bra och dåliga saker. Annars skulle inte ett enda barn gå i kommunalskola eller friskola. Man måste se på helheten.

          • AC media

            Glömde, du skriver: friskolorna fungerar – den kommunala skolan har problem.

            Sen lägger du till i ett annat inlägg: Min poäng handlar inte om att säga att alla friskolor är toppen.

            Hur menar du?

          • Lärare

            Börjar nästan bli komiskt detta… menar du att du känner till vilka barn i den fantastiska friskolan som har ”beteendestörningar” och diagnoser? Hur har du fått veta det? Har de inte tystnadsplikt på friskolorna? Du är helt ute och cyklar, Hemmamamman, och jag börjar starkt misstänka att du är ett forumtroll som bara vill föra om i grytan. Det skulle förklara mycket.

          • Empirisk lärare

            Något så enögt som dina ”argument” har jag sällan läst, ”Hemmamamman”! Du generaliserar hejvilt och det är antingen svart (kommunalt) eller vitt (friskola). Frågan är om det ens är mödan värt att reagera. Det finns många som har betydligt större kunskap och erfarenhet i den här frågan än vad du har, flera som skrivit väldigt nyanserade svar till dig här, så en rekommendation är att inte vara så kategorisk utan att vara öppen för att ta in verkligheten.

        • Anonym

          @empirisk lärare: Om du varit seriös så hade du kanske kunnat fokusera mer på att debattera – istället för att hoppa på mig som person. Det blir väl ganska barnsligt och lågt och tyder mer på brist på argument. Precis som jag skriver så inser jag faktiskt inte varför man ska satsa allt krut på att klanka ner på de frivilliga friskolorna – när den kommunala skolan har så enorma problem. Det är där och ingen annanstans som fokus borde ligga. När man som Aftonbladet gör….försöker flytta fokus från problemen i den kommunala skolan, genom att slå på friskolan… så är det bara typisk socialdemokratisk retorik.. som jag ser det. JAG vill att man istället tar sina resurser och tittar på den allvarliga krisen inom den kommunala skolan och försöker se vad som kan bli bättre. Men vi är alla olika….

      • Lena

        Stämmer inte ahemamamman.
        Det finns mycket problem i friskolor! Speciellt brist på utbildning av lärare-na, mobbning samt många andra problem. Mamma & Pappa till 3 barn med erfarenhet

      • Anonym

        @empirisk lärare: Du anklagar mig för att vara ett ”forumtroll” när jag försöker debattera… hmmm… hade det inte varit lite mer moget och ansvarsfullt (om du nu är lärare) att istället fokusera på debatten och VAD jag säger. Du skriver att jag är komisk… om JAG hade varit lärare och DU elev… så hade jag sagt… näe det där duger inte, försök att fokusera på innehållet i debatten och kom med argument! :)

  • MariaSwahn

    Jag kan bara instämma med Mylife. Om nu inte den kommunala skolan kan göra så att de svenska eleverna kan mäta sig med övriga Europa, USA, och övriga världen. Sverige var ett föregångsland både vad det gällde skola och förskola, men det är vi inte längre. Se själva på statistiken, vi ligger under Polen och Litauen. Cheka Skolvrket och Siris hemsidor. Där finns svart på vitt.

  • Undrande

    Gar det att kolla upp vad de privata skolorna har kopt de kommunala skolorna for? Manga ganger har de privata skolorna salts for nagon liten krona och pa kopet har man fatt med ett stort kundunderlag vilket ar ovanligt i andra branscher.

  • http://profiles.yahoo.com/u/TBCYQSFSCUUHPIJXXX37GFNEBQ Nattswe

    intressant att friskolor får mindre pengar än kommunala och en konsumbutik drar ut mera vinst än en friskola

    9% är den högsta vinsten en friskola någonsin dragit ut glöm ej att det sedan är skatt på dessa 9%

  • Gl58

    Det är konstigt många som gnäller om skolan och resultat.
    Vill ha bättre undervisningoch fler lärare/personal.
    Samtidigt vill man ha alliansens nya jobbskatteavdrag.

    Jag menar om du vill ha en bra bil köper du en Mercedes eller BMW typ, då kostar det pengar för den kvalitén.
    Vill du ha billig bil köp en Lada och få kvalité därefter.

    Måste ju vara samma inom kommunal/statlig verksamhet, kvalité kostar.
    Skattesänkningar underlättar inte precis för att höja skolans status och kvalité: