Granskningen är över för denna gång.

Men debatten om ”Världens bästa skola?” fortsätter.

Vi lovar att följa den och hålla i granskningen. Håll utkik efter oss!

I dag vill vi särskilt tacka alla er som följt, medverkat i Aftonbladets öppna Skolgranskning.

Ni är många som har gett oss ovärderliga tips och råd på vägen.

Över 1600 tips har vi fått.

Vi sparar de vi inte hann med. Och återkommer.

Kvar kommer Skollistan att finnas –  där kan alla vara med och bygga Sveriges viktigaste informationsbank över landets skolor.

En ständigt pågående granskning – utförd av er.

På återseende och trevlig sommar!

/Skolgranskningens redaktion

När Socialdemokraternas nye ordförande, Håkan Juholt, några dagar senare besökte Aftonbladets ledarredaktion passade han också på att besöka och hylla Skolgranskningen. Han menade att granskningen var så bra att det borde göras särtryck.
- Den kan kosta, det kan man betala, sa Håkan Juholt

Det är så klart bra och ett gott betyg att ledande politiker från båda blocken tycker att granskningen är viktig. Men ännu mer glädjande är de löften som sittande utbildningsministern lovat – som resultat av vår granskning.

Här nedan kan du läsa ett utdrag från den halvtimmesintervju vi gjorde med Jan Björklund. I den pratar han om de nya lagar han ska stifta, om lärarfusket på nationella proven (”det förekommer absolut”) och hur han har svårt att säga hur mycket en lärare ska tjäna:

Utbildningsminister Jan Björklund hyllar Aftonbladet skolgranskning.
– Det är en viktig granskning och det leder till viktiga debatter i Sverige.
Nu vill han ändra lagen.

I ett konferensrum på utbildningsdepartementet i centrala Stockholm konfronterar vi Jan Björklund med våra slutsatser från granskningen.
Och det börjar med en hyllning.
– Det är en omfattande och intensiv granskning av den svenska skolan. Det är en viktig granskning och det leder till viktiga debatter i Sverige om hur vi ska förbättra det hela.
Vi har visat skattefifflare, brottslingar och svårt skuldsatta personer startat friskolor. Vad tycker du om det?
– Nej, det är för dålig koll. Nu låter det på er som att nästan alla friskoleaktörer är sådana. Och så är det ju inte. Det är ju dessbättre ett fåtal hoppas jag. Men de ska ju inte få göra det. Så det har varit för dålig koll på vilka man gett tillstånd.
Skolinspektionen kan inte kontrollera fullt. Behöver de mer befogenheter?
– Ja.
Hur då?
– Ja, till exempel med möjligheter att göra utdrag ur brottsregister och annat. Men sen tror jag att de kan kolla mer än vad de kollat också.
Du menar att Skolinspektionen har brustit i sin…
– Ja, de kunde ha kollat mer men det är också så att regelverket varit slappt utformat så det har inte krävts att man ska kolla detta. Men det vill jag ändra i skollagen.
På eleven Aras skola Hjulstaskolan klarar sig knappt hälften av eleverna vidare till gymnasiet. Vad ska du göra åt det?
– Ett par saker är centrala. Det ena är för det första måste det vara ett otroligt fokus på det svenska språket i de här skolorna med mycket invandrarbarn. Så jag tycker att man i de här nya läroplanerna ska skapa ett utrymme där man helt enkelt den första tiden mer eller mindre struntar i övriga ämnen och totalkoncentrerar sig på svenska.
Tycker du att det kompensatoriska bidraget till skolorna som drar det tyngsta lasset borde vara större?
– Jag tycker att vi ska skriva in i skollagen att alla kommuner ska omfördela. Det är inte lätt att i lagen skriva in exakt hur mycket procent, men självklart är det så att de skolor som har stora utmaningar måste ha mer resurser.
När kan man se en sådan förändring?
– Ja, lagstiftningen är ju på gång så att säga. Ja, det är inom något år i lagen.
Forskare har kritiserat det fria skolvalet för att de ska öka segregationen och kamrateffekten försvinner. Vad anser du om det?
- Jag tror att det finns en sådan risk. Samtidigt som man ska ha klart för sig att innan vi hade det fria skolvalet så hade vi närhetsprincipen. Och den innebär också en väldig segregation. För det betyder i praktiken att alla barn som bor i Rosengård ska gå i skolan i Rosengård.
De senaste tio åren har hundratals kommunala skolor tvingats lägga ner. Vad tycker du om det?
- Jag tycker man ska bara beredd att ibland fatta ett beslut att lägga ned en skola. Om en skola blir mindre attraktiv och populär så börjar man ju från kommunens sida med att satsa lite mer för att lyfta kvaliteten och så försöker man göra det. Men om allt färre vill välja den skolan så till slut tycker jag man ska våga lägga ned den. Vad är alternativet?
Vi har bland annat avslöjat att lärare fuskar med nationella provet och många skolor sätter glädjebetyg. Hur ser du på det?
- Det förekommer absolut och därför behöver både betygsättning och rättning och annat runt nationella prov stramas upp väldigt ordentligt. Jag tror att det beror på ett antal faktorer, där konkurrensen om eleverna är en faktor.
Lärarnas status har ju rasat de senaste åren. Vad beror det på?
- Flera saker där anställningsvillkoren är en faktor.
Vi har till exempel träffat läraren Jenny som är 37 år, har en högskoleexamen och har jobbat i 12 år. Vad ska hon tjäna?
- Jag är inte beredd att säga det rakt av. Men generellt sätt ligger lönerna för lågt. Så kan man fråga vad som är rätt nivå. Rätt nivå kan man säga är när vi får tillräckligt många som vill jobba i skolan så att vi har ett ordentligt urval att välja bland.
I år träder en ny skollag i kraft. När får vi se resultaten?
- Det är klart att när Sveriges kunskapsras vänder igen och går uppåt, det måste man ha klart för sig att det dröjer. De stora internationella instituten brukar säga tillhöftat att sex-sju år från det att de stora reformerna genomförs.

Över 50 000 unika läsarbetyg på svenska grundskolor borgar för något riktigt bra i förlängningen.

Vår uppfattning är dessutom att betygen är riktigt bra och relevanta. Skolan i topp har genomgående presterat väldigt bra, och skolor i botten har fått flera anmärkningar från Skolinspektionen.

Men när vi knoppar av Skollistan vill vi bygga ut den ännu mer. Utöver den information som finns vill vi lägga till många fler parametrar som hjälper dig få koll på skolorna i ditt område.

Vi kommer också att bygga ut skolan till att omfatta även gymnasieskolor. Vår granskning har begränsats till grundskolan, men nu när Skollistan lever vidare tror vi att den tjänar på att innefatta samtliga Sveriges skolor.

Vi har många idéer om hur vi kan gå vidare på detta. Inte bara för att det är en bra tjänst, utan också för att det är ett redskap för både oss och dig att göra bra journalistik med. Ett redskap att granska din skola.

Tills vi flyttat klart kan du så klart fortsätta sätta betyg på din skola här på Skolgranskningssajten. Och också se alla topplistor! Missa till exempel inte att se vilka som är Sveriges 100 bästa skolor just nu – enligt läsarnas egna betyg! Det är uppmuntrande läsning.

Jan Björklund svarar på frågor om skolan.

I går träffade vi utbildningsminister Jan Björklund (FP) som ställdes till svars om den svenska skolan.  I dag kan du se hela intervjun här.

Bland annat svarade han på vad han ska göra åt:

• Segregeringen
• Matstressen
• Skoldöden
• Riskkapitalisterna inom friskolan
• Elitklasser
• Lärarlönen

Det som väckte starkast känslor var lärarlönen och friskolor. Jan Björklund medgav att han ville höja lönen, men vägrade svarade på hur mycket.

Han berättade också att han nu, efter vår granskning, vill ändra skollagen för att stoppa brottslingar och lycksökare som vill starta friskolor.

– Det har varit för dålig koll på vilka man ger tillstånd. Man har haft mycket fokus på den pedagogiska idé som redovisas. Jag menar att de aktörer som startar måste man också granska. Så att det blir en seriös verksamhet.

Jan Björklund vill nu bland annat ge Skolinspektionen möjlighet att göra utdrag ur brottsregister på ledande befattningshavare i de friskolor som ansöker om skoltillstånd.

För att se hela intervjun klicka här.

I dag skriver vi om Nossebro och Friluftskolan Vargen som exempel på skolor som presterat riktigt bra. Kan de vara en inspiration för Sverige och för politiker? Vi har tidigare skrivit mycket och ingående om Nossebroskolan som har gått från att vara en bottenskola till att bli en toppenskola. Läs vår artikel om det i dag.

Vi har också gjort en grej på de 50 000 betyg ni har satt på svenska skolor. Där vinner Ängsdals skola – i alla fall just nu. Listan är så klart ständigt föränderlig. Men vi var och besökte Ängsdals skola igår som nu firar vinsten med tårta. Läs gärna den artikeln också.

Och se gärna hur alla andra skolor klarar sig. I dag gjorde Aftonbladet en löpsedel på de 100 bästa skolorna – baserat på era betyg. Det är roligt!

Nu går vi in i sista fasen, där vi publicerar intervjun med utbildningsminister Jan Björklund. Han säger flera väldigt intressanta saker, som vi redan hintat om.

Uppdaterad: Läs artikel om protesterna
Se våra oredigerade liveklipp från protesterna här (i tur och ordning, sista klippet innehåller också ett tal):

http://bambuser.com/channel/Skolgranskning

 
Friskolor

I går gick Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på friskolornas riksförbund till hårt angrepp mot Aftonbladets Skolgranskning. Han skrev bland annat:

”Anslaget är bra, man vill på ett transparent sätt genomlysa den svenska skolan och låta elever, föräldrar, medarbetare i skolan med flera komma till tals. Man ger sken av att detta är en bred granskning som omfattar hela det svenska  skolsystemet.

Ganska snart visar sig en tydlig agenda i Aftonbladets upplägg. Man är ute efter att sänka skolan och särskilt friskolorna. Det finns ingen ambition att på ett seriöst sätt skildra den svenska skolan och söka en konstruktiv dialog kring hur vi tillsammans kan förbättra den.” (Läs hela Carl-Gustaf Stawströms debattartikel här)

Här är vårt svar till Carl-Gustaf Stawströms debattartikel(Aftonbladet debatt 17/5 2011)

Friskolornas riksförbunds kanslichef kritiserar Aftonbladets granskning av friskolor. Gott så. Men Carl-Gustaf Stawström debattartikel snubblar snabbt när han ska lyfta fram ”flera exempel” på att vi är ”ute efter att sänka skolan och särskilt friskolan”.
Det enda exempel Stawström tar upp, han ägnar ungefär halva debattartikeln åt det, kommer från ett och samma inlägg på vår blogg. Det handlar om ett blogginlägg den 5 maj som rakt upp och ner och med tydlig källhänvisning berättar vad en rapport från Lärarförbundet kommit fram till. Vi föreslår att Carl-Gustaf Stawström i stället läser hela vår granskning.

Där visar vi hur branschen gått från små föräldra- pch pedagogstyrda skolor till en mångmiljardindustri med i flera fall riskkapitalister i spetsen.
Vi visar också:
•hur skattefifflare, brottslingar och svårt skuldsatta passerat Skolinspektionens kontroller.
• hur elevernas pengar hamnat på sparkonton eller på skoldirektörernas lyxresor och feta lönekuvert.
Vår slutsats är att hela branschen behöver rensas upp från brottslingar och lycksökare och att det behövs en fortsatt diskussion om hur företagen använder sina vinster.
För liksom du tycker vi också att det viktigaste är att barn och ungdomar får en bra utbildning.
Viktigt att påpeka är också att friskolorna bara är en del av den omfattande granskning vi ägnat åt oss de senaste sju veckorna.
Vi har dessutom granskat de kommunala skolorna och lärarlönerna.

Claes Petersson, reporter, Aftonbladets skolgranskning
Karin Östman, reporter, Aftonbladets skolgranskning
Maria Trägårdh, projekchef, Aftonbladets skolgranskning

I dag skriver vi vår tredje och sista slutsats av våra sex – snart sju! – veckors granskning. Det handlar om friskolorna. Claes och Karin har haft som spår att undersöka friskolornas påverkan på det som en gång var Världens bästa skola. Det har gått via en granskning av alla huvudmän, hur man påverkas av vinstkrav och en undersökning av reglerna bakom vem som får starta skola.

Slutsatsen har blivit att lycksökandet måste stoppas. Läs hela vårt dokument om saken i dag.

Vi har också ställt frågan om friskolor ska få ta ut vinst. Svaret är unison: