I morgon, fredag, strejkas det i Borås och i Katrineholm. Missnöjda elever och lärare samlas för att visa sitt missnöje.

Samtidigt väller det in tips till oss på saker som inte fungerar i den svenska skolan: maten, lokalerna och undervisningen.

Men vad är anledningen till dagens situation?

Enligt Metta Fjelkner, förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund, börjar berättelsen på 90-talet.

– När kommunaliseringen infördes av Göran Persson lämnade man över huvudmannaskapet för skolorna till nästan 300 olika huvudmän. Då var det sagt att det snabbt skulle införas en kontrollverksamhet. Men det gjordes aldrig i början på 90-talet.

– Kommunerna vill ju själv bestämma hur de använder sina statsbidrag. Och många tror att det lönar sig att skära ner på skolan. Men de flesta politikerna är ju inte specialister på elevers inlärning. Det är ju vi lärare som är det. Fast det blir ju ändå så att de via sina ekonomiska styrmedel bestämmer hur undervisningen ska se ut.

Enligt henne har förändringen lett till att läraryrket förlorat sin status.

– Skolorna skulle givetvis anställa behöriga lärare. Men om de inte hittade det så gick det bra med obehöriga. Och om rektorn bedömde att jag som historielärare kunde undervisa i mattematik så var jag skyldig att göra det. När man på det sättet jämställer den outbildade läraren med den utbildade läraren så mister yrket sin attraktionskraft.

Håller du med Metta Fjelkner? Debattera i kommentartråden!