I onsdags när vi träffade utbildningsminister Jan Björklund (FP) började han med att hylla Aftonbladets Skolgranskning.
– Det är en viktig granskning och det leder till viktiga debatter i Sverige.

När Socialdemokraternas nye ordförande, Håkan Juholt, några dagar senare besökte Aftonbladets ledarredaktion passade han också på att besöka och hylla Skolgranskningen. Han menade att granskningen var så bra att det borde göras särtryck.
– Den kan kosta, det kan man betala, sa Håkan Juholt

Det är så klart bra och ett gott betyg att ledande politiker från båda blocken tycker att granskningen är viktig. Men ännu mer glädjande är de löften som sittande utbildningsministern lovat – som resultat av vår granskning.

Här nedan kan du läsa ett utdrag från den halvtimmesintervju vi gjorde med Jan Björklund. I den pratar han om de nya lagar han ska stifta, om lärarfusket på nationella proven (”det förekommer absolut”) och hur han har svårt att säga hur mycket en lärare ska tjäna:

Utbildningsminister Jan Björklund hyllar Aftonbladet skolgranskning.
– Det är en viktig granskning och det leder till viktiga debatter i Sverige.
Nu vill han ändra lagen.

I ett konferensrum på utbildningsdepartementet i centrala Stockholm konfronterar vi Jan Björklund med våra slutsatser från granskningen.
Och det börjar med en hyllning.
– Det är en omfattande och intensiv granskning av den svenska skolan. Det är en viktig granskning och det leder till viktiga debatter i Sverige om hur vi ska förbättra det hela.
Vi har visat skattefifflare, brottslingar och svårt skuldsatta personer startat friskolor. Vad tycker du om det?
– Nej, det är för dålig koll. Nu låter det på er som att nästan alla friskoleaktörer är sådana. Och så är det ju inte. Det är ju dessbättre ett fåtal hoppas jag. Men de ska ju inte få göra det. Så det har varit för dålig koll på vilka man gett tillstånd.
Skolinspektionen kan inte kontrollera fullt. Behöver de mer befogenheter?
– Ja.
Hur då?
– Ja, till exempel med möjligheter att göra utdrag ur brottsregister och annat. Men sen tror jag att de kan kolla mer än vad de kollat också.
Du menar att Skolinspektionen har brustit i sin…
– Ja, de kunde ha kollat mer men det är också så att regelverket varit slappt utformat så det har inte krävts att man ska kolla detta. Men det vill jag ändra i skollagen.
På eleven Aras skola Hjulstaskolan klarar sig knappt hälften av eleverna vidare till gymnasiet. Vad ska du göra åt det?
– Ett par saker är centrala. Det ena är för det första måste det vara ett otroligt fokus på det svenska språket i de här skolorna med mycket invandrarbarn. Så jag tycker att man i de här nya läroplanerna ska skapa ett utrymme där man helt enkelt den första tiden mer eller mindre struntar i övriga ämnen och totalkoncentrerar sig på svenska.
Tycker du att det kompensatoriska bidraget till skolorna som drar det tyngsta lasset borde vara större?
– Jag tycker att vi ska skriva in i skollagen att alla kommuner ska omfördela. Det är inte lätt att i lagen skriva in exakt hur mycket procent, men självklart är det så att de skolor som har stora utmaningar måste ha mer resurser.
När kan man se en sådan förändring?
– Ja, lagstiftningen är ju på gång så att säga. Ja, det är inom något år i lagen.
Forskare har kritiserat det fria skolvalet för att de ska öka segregationen och kamrateffekten försvinner. Vad anser du om det?
– Jag tror att det finns en sådan risk. Samtidigt som man ska ha klart för sig att innan vi hade det fria skolvalet så hade vi närhetsprincipen. Och den innebär också en väldig segregation. För det betyder i praktiken att alla barn som bor i Rosengård ska gå i skolan i Rosengård.
De senaste tio åren har hundratals kommunala skolor tvingats lägga ner. Vad tycker du om det?
– Jag tycker man ska bara beredd att ibland fatta ett beslut att lägga ned en skola. Om en skola blir mindre attraktiv och populär så börjar man ju från kommunens sida med att satsa lite mer för att lyfta kvaliteten och så försöker man göra det. Men om allt färre vill välja den skolan så till slut tycker jag man ska våga lägga ned den. Vad är alternativet?
Vi har bland annat avslöjat att lärare fuskar med nationella provet och många skolor sätter glädjebetyg. Hur ser du på det?
– Det förekommer absolut och därför behöver både betygsättning och rättning och annat runt nationella prov stramas upp väldigt ordentligt. Jag tror att det beror på ett antal faktorer, där konkurrensen om eleverna är en faktor.
Lärarnas status har ju rasat de senaste åren. Vad beror det på?
– Flera saker där anställningsvillkoren är en faktor.
Vi har till exempel träffat läraren Jenny som är 37 år, har en högskoleexamen och har jobbat i 12 år. Vad ska hon tjäna?
– Jag är inte beredd att säga det rakt av. Men generellt sätt ligger lönerna för lågt. Så kan man fråga vad som är rätt nivå. Rätt nivå kan man säga är när vi får tillräckligt många som vill jobba i skolan så att vi har ett ordentligt urval att välja bland.
I år träder en ny skollag i kraft. När får vi se resultaten?
– Det är klart att när Sveriges kunskapsras vänder igen och går uppåt, det måste man ha klart för sig att det dröjer. De stora internationella instituten brukar säga tillhöftat att sex-sju år från det att de stora reformerna genomförs.